HSP – Den mycket känsliga personen

SvD har under våren 2012 haft en artikelserie om De Högkänsliga med ett stort gensvar från många som känner igen sig själv eller någon i sin omgivning vilket kan ge svar på hur man kan förstå denna personlighet. Uppemot 20% av befolkningen är HSP enlligt Elaine N. Aron som på sin hemsida The highly Sensitive Person (HSP) förklaras av Elaine N. Aron.

HSP är ingen personlighetstörning utan ett personlighetsdrag. Dock kan det förhålla sig så att denna grupp individer i hög grad kan drabbas av t.ex. depressioner. Deras högkänslighet medför en ökad sårbarhet som med stor sannolikt har haft evolutionära fördelar. HSP personer är mer riskmedvetna och försiktiga i nya situationer. Men denna egenskap tär också på deras energiuttag. Det tar mycket energi att hela tiden sortera intryck. Men å andra sidan kan det också ge stora natur och konstupplevelser.

Många HSP personer är känslig för fysiska sinnesintryck vilket också kan ge irritation av t.ex. kläder och sängmaterial. Andra sinnesintryck kan göra det svårt att vara i mer offentliga miljöer, tunnelbana, restaurang etc. Förutom fysiska förnimmelser är det också på den psykiska nivån arbetsamt och mycket det tar mycket energi med kommentarer eller en puff i kön etc. De bearbetar information på ett djupare plan vilket kan vara en stor fördel i många situationer privat och arbetsrelaterat men den känsliga personerna kan också upplevas som lite trög i starten, vilket kan missuppfattas som blyghet. Men denne personlighet har så många intryck att bearbeta så det tar lite tid.

Maskrosbarn har vi kanske hört talas om, dvs barn som växer fint trots dåliga jordmån och näring. Nu talar man även om orkidébarn som extra känslig varelser som reagerar starkare på sin omgivning. De HSP barn som reagerar starkare än andra när de utsätts för påfrestningar och drabbas av fysiska och psykiska besvär. Som orkidén så vid bra växtförhållanden så mår de bra och utvecklas till och med bättre än många andra. Den amerikanske forskaren Bruce Eliis har med sitt team introducerat denna orkidéhypotes.

Om Den mycket känsliga personen

Intervju med Elaine Aron

 

Testa dig själv om du är en HSP person: http://www.hsperson.com/pages/test.htm

Här följer några exempel på frågor. Svara ja eller nej utifrån hur väl du tycker att påståendet stämmer på dig.
1.
Jag blir nervös när jag ska göra många saker på kort tid.
2.
Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.
3.
Jag blir lätt överväldigad av skarpt ljus, starka dofter, grova textilier och sirener i närheten.
4.
Oljud får mig att må dåligt.
5.
Jag reagerar starkt på hungerkänslor – de påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga.
6.
Jag är särskilt känslig för effekterna av koffein.
7.
Jag blir irriterad när man vill få mig att göra flera saker samtidigt.
8.
Jag förnimmer och uppskattar fina och subtila dofter, smaker, ljud och konstverk.
9.
När jag måste tävla mot någon eller utföra något under iakttagande blir jag nervös eller osäker och presterar sämre än jag annars skulle ha gjort.

Lästips:
HSP av Elaine N Aron.
Svensk blog
Forskning med Västerås anknytning – Cecilia Åslund

 

HSP

HSP – Det känsliga barnet

Låt hjärnan va´ med

Snart är det midsommar afton och drömmar om den tillkommande prinsen-på-den-vita-springaren spirar men kärlek sitter inte i hjärtat utan i hjärnan, menar Åke Pålshammar. Hur kan man då hålla kvar relationer över tid? Först måste man ha lite idéer om vad som händer i hjärnan. Inte bara när man blir passionerat kär och det sprutar dopamin. Men det vara inte så länge. Biokemiskt så liknar förälskelse en beroendesjukdom. Och som alla beroenden så är det inte bra i längden utan vi vill detta tillstånd ska övergå i den lugna och fina kärleken. Här är det ett annat ämne som ökar, oxytocin eller lugn-och-ro hormon. Detta toppas då och då av dopamin genom att t.ex. en liten kram i vardagen. Då går både dopamin och oxytocin produktionen igång.

Den första kärleken är relationen mellan en vuxen och det lilla barnet. Vi strävar efter en trygg anknytning. Om barnet har en dålig uppväxtmiljö med en otrygghet, där någon som ska ta hand om barnet skrämmer det då blir det en konflikt. Det kallas för desorienterad anknytning och det sprutar stresshormoner, kortisol. Kroppen hamnar i ett beredskapstillstånd, ett slags uppjagat tillstånd. Detta tär så småningom på hjärnan, har det visat sig i vuxenstudier. En del förändringar äger rum, bl.a. i hippocampus, lilla sjöhästen, i tinningloberna. De används för att lära oss och för att minnas. Risken för att inte utvecklas på ett normalt sätt är stor för barn med desorienterad anknytning. Hippocampus strukturerna skadas, frontalloberna skadas, corpus callosum alltså hjärnbalken skadas när vi har en stressande och påfrestande omgivning som barn.

I tonåren även med en optimal start händer det saker. Den inre delen av hjärnan, känslohjärnan, hippocampus och amygdala, den laddas upp med hormonerna. De barn med otrygg anknytning har ännu svårare att komma i ordning i tonåren. Deras hjärnor är redan tilltufsade och kan inte dra nytta av minnen utan drivs mer av känslor. Det är normalt att tonåringen tar risker men här blir det ännu värre med en otrygg anknytning. Många störningar debuterar i tonåren, sårbarheten ökar för de med sämre förutsättningar. Vid stress kan vi känna av att hjärnan inte är i toppskick. Det blir större risk att lättare gå in i väggen.

Neuroner kan nybildas vet vi idag. När stressnivån blir hög upphör denna nybildning. Varför blir det störningar? Ex social fobi – undviker föredrag i skolan, hos dess personer är det amygdala som aktiveras i alltför hög grad när dessa personer blir rädda. För att få ner denna aktivitetsnivå är SSRI preparat vanliga eller KBT. PET-studier har visat att amygdala uppvisar lägre aktivitet efter behandling. I kognitiv behandling är det dessutom stadigvarande.

Neuroplacticitet, hjärnan kan genomgå stora förändringar. Use it or lose it. Tränar vi en sak blir den bättre. Enkelt! Det lönar sig att träna frontalloberna från tidig ålder. Vi måste ha med det limbiska systemet som har med kärlek och känslor att göra för att åstadkomma förändring på djupet.

Se föreläsningen 
med Åke Pålshammar och moderator Annika Dopping i: Hjärnan och känslorna

Dalai Lama: Vattna empatin!