Chefsegenskaper

Sju typer av chefsegenskaper
(karaktärsbrist / begränsning / personlig defekt / stötesten, vad du föredrar).
Chefsskap är något som inte bara ledare och chefer på arbetsplatser od. innefattas av utan även var och en av oss i betydelsen av att leda oss själva, som människor och goda samhällsmedborgare.
Här listas egenskaper och rädslor från de mest introverta till den mest utåtriktade:

Egenskaper                 Rädslor
Självunderskattning       (nedsättande / minskande / nedvärdera sig själv)
Självdestruktion            (sabotera / straffa / skada sig själv)
Martyrskap                   (förneka ansvar för sig själv)
Envishet                       (motsätter sig förändring i sitt liv)
Girighet                        (självisk, överflöd, överkonsumtion)
Arrogans                     (uppblåsning / upphöja / övervärdera sig)
Otålighet                     (intolerans mot frustration / hindrande / fördröjning)

Sju grundläggande rädslor: Rädslan kan vara skräck för att något man har specifik dålig erfarenhet av inträffar igen. Eller så kan det vara mer av en fruktan för vissa skräckfyllda saker som alltid hotar att bli värre. Hursomhelst ger det personen en känsla av otrygghet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Otålighet och martyrskap är båda om våra handlingar. Det är som om det är en viljornas kamp som pågår mellan oss själva och andra eller livet eller bara i oss själva.

Med otålighet hatar vi när något stör vår vilja eller sinkar oss. Frustration är oacceptabelt.
Med martyrskap känner vi ett ständigt behov av att skylla på andra för våra egna handlingar. Ansvaret ligger alltid någon annanstans.

Girighet och självförstörelse är båda om vår personliga existens och relation till livet. I båda fallen finns det ett tänkesätt som hindrar oss från att någonsin känna att det är okej i livet.

Girighet gör att vi känner ett behov av att ta och hamstra som om det fanns en ofantlig brist på saker: Men känslan av brist är som ett bottenlöst hål.
Självförstörelse gör vår existens alltmer outhärdlig. Det finns en konstant inre oro som gör att vi vill komma bort från oss själva.

Arrogans och självunderskattning är båda om att kontrollera hur vi uppfattas eller åtminstone hur vi föreställer oss att vi uppfattas.

Med arrogans känner vi ett behov av att ses som bättre än andra eftersom att vara genomsnittlig är oacceptabelt. Det är en komplex överlägsenhet.
Självunderskattning gör att vi känner ett behov av att ses så lite som möjligt eftersom vi anser oss vara totalt otillräcklig.  Detta är ett mindervärdeskomplex.

Envishet är helt enkelt en förändring i någon form.
Med envishet, känner vi ett behov av att hålla i allt precis som de är och vara utan påverkan utifrån.

Vi har alla delar av alla sju av dessa negativa mönster inom oss. Det följer med människans villkor. Och vi kan påverkas av någon av dem då och då. Men beroende på vilken av dessa mönster som är ditt främsta särdrag så är det alltid det undermedvetna som drar i din strängar, blottar din Achilles häl.

För vårt psykiska välbefinnande, personlig utveckling och andlig utveckling senare i livet så innebär våra särdrag en utmaning. För att övervinna dem så måste vi bli mer medvetna för annrs kan det gå käpprätt åt fanders.

 

Tillåt tillit

Tillåt tillit

Tillit är en viktig ingrediens i en välfungerande verksamhet. Vi tillbringar mycket tid av våra liv på arbetsplatsen och alla behöver nog fundera på hur man bygger tillit. Kanske helt enkelt genom att vara snäll. Kulturen på en arbetsplats formar hur vi beter oss mot varandra och tillit är en av de viktiga pusselbitarna. När medarbetare känner sig trygga i att både lyckas och misslyckas, när de får förtroende att pröva sina idéer och är generösa med sina tankar och erfarenheter, kan verksamheten börja ta de stora kliven framåt.
Tillit handlar om att vilja varandra väl, att helt enkelt vara snälla. Här är fem praktiska tips för att bygga en lönande snällhetskultur.
1. Hälsa
Hälsa på dina arbetskamrater. Tilliten, samhörigheten och kunskapen om varandras kompetens ökar om vi samtalar med varandra.
2. Engagemang
Visa ett personligt engagemang med de du samtalar med. Entusiasm smittar och ditt bidrag kan ge kollegan kraft att göra en förändring.
3. Beröm
Slösa med beröm när du ser att någon har gjort något bra. På en välfungerande arbetsplats får medarbetarna höra minst fem gånger så många positiva kommentarer som kritik.
4. Misstag
Berätta öppet för dina kollegor när du gör misstag eller misslyckas med något i jobbet. Vi kan lära av misstag och det bygger förtroende när alla vågar vara öppna.
5. Förväntning
Visa att du har högt ställda förväntningar på dina kollegor genom att ge dem stort förtroende. Människors agerande påverkas mycket av de förväntningar omvärlden har på dem.

Var här och nu

Var här och nu. Bli centrerad och grundad Vi lever i en hektisk tid och det är lätt att tappa fokus med ständiga avbrott och en superlånga att-göra-listor.

Ett par sätt att känna sig mer centrerad och jordad är meditation, men det tar tid. Ett annat sätt som funkar bra är motion men det tar tid.

Några enkla sätt för att kan snabbt känna sig mer närvarande och fokuserad är följande:

  • Ät långsamt. Tugga långsamt och noga och njut av smaken på det du äter.
  • Lägg märke till dina känslor. Stäng ögonen ett ögonblick och skanna igenom din kropp. känn efter hur det känns.  Håll fast spänning, ansträngning eller motstånd. Låt det bara vara, släpp känslan… och andas.
  • Bejaka din kontakt med jorden eller universum. När du betänker att du är en del av en större helhet verkar det du försöker göra inte fullt så stort.  Det är lättare att låta det vara enklare.
  • Bejaka ditt sinne för humor. Skrattet ökar din energi och gör dig mer närvarande.
  • Stanna upp och se dig omkring. Se och ta tag i varje detalj av platsen du befinner dig på. 

Symbolarbete:
Fråga dig själv sedan om vad jag behöver göra nu eller härnäst. Lägg märke till vad som kommer till dig. Skriv, måla, dansa eller skapa musik av det som kommer till dig.

Bli av med skammen

Bli av med skammen
För att frigöra sig från livshämmande skam börjar det med att identifiera och erkänna sin egen skam. Det är först då det är möjligt att ta bort den tyngande skambördan och känslan av att vara otillräcklig, behövande och sårbar.

Det är viktigt att förstå och identifiera
hur man har handlat då man försökt gömma undan skammen
vilka roller och skyddsmurar man har skapat åt sig
sina egna skamknappar – vilka situationer och saker väcker starka skamkänslor.
När man identifierar det som utlöser skamkänslan kan man börja lära sig att på ett nytt sätt reagera på situationer som ger upphov till skam.

Godkänn och förlåt dig själv

Frigör dig från skammen och ta dig upp igen genom att
medge din svaghet
älskar dig själv
godkänner dig själv som du är, med alla dina egenskaper och brister.
visa ditt sanna jag – du är unik och värdefull
För sig själv och för andra är det viktigt att man lär sig att förlåta. Då kan man godkänna sig själv som en hel människa som är ofullkomlig och som ibland misslyckas, och som längtar efter kärlek, närhet och godkännande.

Från skam till självrespekt
När man vågar prata om sin skam så förlorar den sitt värde och kommer så småningom att försvinna. Det finns ett par förmågor som är bra att utveckla för att hitta självrespekt som ersättning av skammen. Det är:
Positiva självbilder
Hantera sin inre kritiker eller domare
Trösta sig själv
Sätta gränser

Symbolarbete
Att skriva och att tala är bra sätt i hanteringen av skammen. Det enklaste är att först skriva om sina känslor till exempel i en anteckningsbok. Skrivandet möjliggör att på en okomplicerat sätt att erkänna skamkänslorna först för sig själv. Därefter kan man erkänna dem för någon annan, till exempel närstående eller någon som man kan känna tillit till.

Skuld och skam

Skuld och skam
Nu inne på årets andra månad gör sig efterdyningarna till utsvävningarna under julen sig påmind hos många, i alla fall i den ekande tomma plånboken. I en del hem kanske den stora alkoholmängden under julen gjorde avtryck i form av övergrepp fysiskt och eller psykiskt. Känslor av skuld och skam visar sig i olika skepnader.

Skuld och skam är begrepp som ofta används i par men de har lite olika innebörd.
Skuld och skuldkänslor uppstår och yttrar sig när man upplever sig ha gjort något fel.
Skam har inte så mycket att gör med handlingar utan mer med bilden av sig själv. Där är åskådare inblandade, som kan vara externa eller interna.

Anledningen till att dessa känslor uppstår är egentligen av godo – i alla fall i lagom dos. Då de leder till postiva handlingar och egenskaper hos oss. Är där för mycket av skuld & skam så kan det istället leda till nedstämdhet och depression. För lite kan å andra sidan leda till att man blir en totalt asocial typ som kör över folk.

Skamkänslor kan uppstå på grund av att man tycker sig ha blivit förödmjukad på något sätt. Det kan då leda till aggresiva tankar och handlingar och kan leda till att söka hämd. För att hantera detta är att på något sätt få upprättelse.
Skuldkänslorna gör oss mer inställda på att ta ansvar för handlingar på ett fredligare sätt.

Skammen här många negativa effekter och kan påverka:

  • sexualiteten
  • ätstörningar
  • depression och ångest
  • utbrändhet
  • Skamproblematiken kan även leda till självmordstankar.

Vi hittar strategier för att gömma undan och slippa möta skammen genom:

  • självkritik
  • svartvitt tänkande
  • ständig skuldkänsla
  • olika roller (svage, hjälparen, behagaren, ledaren, clownen…)
  • skyddsmur genom strävan efter fullkomlighet, matreriella saker, prestationer.

I undangömmandet försvinner inte skammen utan den förstärks när någon tryckt på ”skamknappen” och något avslöjas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bli av med skammen ->

Lycka – snabbt

Lycka – snabbt

Här ska du helt gratis få ett universalmedel för att uppnå Lycka- NU. Och du får göra jobbet själv men som sagt, du får det här helt gratis. För att det ska bli mer bestående resultat så uppmanas du göra övningen vid flera tillfällen under dagen. Kan du göra det under sömnen, och ta vara på tillfället i dina drömmar så uppnår du ännu snabbare och mer varaktigt resultat.

Lycka är enkelt uttryckt ett sinnestillstånd fri från smärta , obehag och lidande, du mår bra. Alla strävar efter lycka men få verkar uppnå den. I dagens samhälle lever vi egentligen väldigt gott och man skulle kunna tro att alla skulle gå omkring med ett jätte smile på läpparna. Men icke sa N.  istället har allt fler svart bälte i missnöje, nedstämdhet och till och med allt mer utbredd depression.

Vi blir också sjuka av stress och press och far omkring i zombieliknande tillstånd. Se dig omkring när du är ute på stan och hur beter jag mig själv?

Det finns ett snabbt sätt att komma åt lyckan. Det går helt enkelt ut på att du

  •  vänder dina mungipor uppåt,
  •  höj dina kinder
  •  kisa lite med ögonen..
  •  Säg till digsjälv:  Jag är lycklig.
  • Fake it til U make it!

Tillståndet du nu uppnår är i början inte initierat av en inre glad och positiv känsla men det kan GE en lycklig känsla och vår lite tröga hjärna vet inte skillnad på det verkliga och imaginära. Det finns många positiva sidoeffekter med att uppnå detta lyckorusiga tillstånd ökning av må-bra-hormoner, som endorfiner och minskar på stresshormoner som adrenalin och kortisol. Det ger sänkt blodtryck och känsla av lugn och välbefinnande. Du får ett mer glädjefyllt, rikt och långt liv.Smultronställen finns lite här och där.

 

Kör långsamt

Den här veckan har jag begravningsjour som musiker och det ramlade in flera stycken begravningar. Det blir vid varje tillfälle en påminnelse om livets gång och vad som livet resulterar i. Kör långsamt var en uppmaning som sånggruppen Family Four sjöng. Det handlade om tempot i trafiken men kan även innefatta hastigheten i livet som behöver saktas ned. Kroppen har en vishet som ibland på eget bevåg drar i nödbromsen när stressnivåerna blir för höga. Den gör sig också påmind i livsrum nära döden, egen eller någon i omgivningen.

  • En förändring jag gör är att ställa mig frågan vad är viktigt och vad ska jag välja bort.
  • Om du fick veta att du ska dö om ett halvår, vad gör du för förändringar för att göra resterande tid till det bästa?
  • Känner du dig nöjd med ditt liv idag?
  • Vad gör du idag som du inte vill?
  • Vad vill du göra som du inte gör idag och vad gör du redan nu som du vill göra mer av?
  • När ska du göra förändringen? Vad hindrar dig?
  • Vad händer när du gör förändringen? Hur känns det? Visualisera!
  • Kom ihåg Symbolernas Dag 20 april!

Emotioner

Dr. Masuru Emoto visar att mänskliga emotioner kan påverka vatten molekyler.

Emoto har specialicerat sig på hur vattenmolekyler påverkas av den energi som ord och meningar frambringar. Människan består av ungefär 70% vatten så överfört till oss så påverkas vi antagligen också som riset i följande experiment:

I barnprogrammet Fablernas värld sjunger Ugglan djuren har väl också känslor. Dr Emotos försök med vatten och ris visar på hur ord påverkar vattnets och risets känslor. Det är många diskussioner om iskristall försöken som har varit svåra att återupprepa men ris experimentet har upprepats i oberoende försök med samma resultat var gång.

På engelska finns både orden emotions och feelings som kan skapa förvirring. Vissa översätter det rakt av med känslor. Emotion är sinnesrörelser som skapar känslorna feelings. Känslorna är återkoppling på sinnesrörelserna (emotionerna) som är svaret på en erfarenhet, tolkning  eller uppfattning av en situation. Vad är känslor? Vad är dom till för? Du har säkert en enkel och rak förklaring på vad ett strykjärn är men vad är känslor? Vi tar en bil och mätarna instrumentpanelen. Där visar t.ex oljelampan att det behöver fyllas på olja, temperaturlampan indikerar att vattennivån är oroväckande låg etc. Detsamma är det med våra känslor, de är där för att vi ska respondera på dem.

Ilska indikerar att det som hänt eller händer mig inte är rättvist. Är jag frustrerad är det indikation på att det jag gör inte fungerar. Känsla av skuld kan vara att jag är orolig för att jag gjorde något orättvist mot någon annan osv.

Vad gör man med känslorna då? Svara på dom som på bilens varningslampor. För ilskan så bli mer självsäker och påstridig. Se på situationen från ett mindre personligt perspektiv och ur en mer objektiv synvinkel. Frustrationen kräver kreativitet och försök något annat, uppenbarligen fungerade inte den gamla strategin. Skuldkänslan bearbetas genom att göra bot, förlåt dig själv och se på det som hänt som en läxa som du skulle lära något av osv.

Tanke är medlet för förändring
Fantasi är det bränsle som flyttar den
Emotioner är superladdning som kommer att driva den dit snabbare

Du kan inte starta ett nytt kapitel i ditt liv om du fortsätter att läsa om föregående kapitel…

 

Väg orden

 

 

 

 

 

 

HSP – Den mycket känsliga personen

SvD har under våren 2012 haft en artikelserie om De Högkänsliga med ett stort gensvar från många som känner igen sig själv eller någon i sin omgivning vilket kan ge svar på hur man kan förstå denna personlighet. Uppemot 20% av befolkningen är HSP enlligt Elaine N. Aron som på sin hemsida The highly Sensitive Person (HSP) förklaras av Elaine N. Aron.

HSP är ingen personlighetstörning utan ett personlighetsdrag. Dock kan det förhålla sig så att denna grupp individer i hög grad kan drabbas av t.ex. depressioner. Deras högkänslighet medför en ökad sårbarhet som med stor sannolikt har haft evolutionära fördelar. HSP personer är mer riskmedvetna och försiktiga i nya situationer. Men denna egenskap tär också på deras energiuttag. Det tar mycket energi att hela tiden sortera intryck. Men å andra sidan kan det också ge stora natur och konstupplevelser.

Många HSP personer är känslig för fysiska sinnesintryck vilket också kan ge irritation av t.ex. kläder och sängmaterial. Andra sinnesintryck kan göra det svårt att vara i mer offentliga miljöer, tunnelbana, restaurang etc. Förutom fysiska förnimmelser är det också på den psykiska nivån arbetsamt och mycket det tar mycket energi med kommentarer eller en puff i kön etc. De bearbetar information på ett djupare plan vilket kan vara en stor fördel i många situationer privat och arbetsrelaterat men den känsliga personerna kan också upplevas som lite trög i starten, vilket kan missuppfattas som blyghet. Men denne personlighet har så många intryck att bearbeta så det tar lite tid.

Maskrosbarn har vi kanske hört talas om, dvs barn som växer fint trots dåliga jordmån och näring. Nu talar man även om orkidébarn som extra känslig varelser som reagerar starkare på sin omgivning. De HSP barn som reagerar starkare än andra när de utsätts för påfrestningar och drabbas av fysiska och psykiska besvär. Som orkidén så vid bra växtförhållanden så mår de bra och utvecklas till och med bättre än många andra. Den amerikanske forskaren Bruce Eliis har med sitt team introducerat denna orkidéhypotes.

Om Den mycket känsliga personen

Intervju med Elaine Aron

 

Testa dig själv om du är en HSP person: http://www.hsperson.com/pages/test.htm

Här följer några exempel på frågor. Svara ja eller nej utifrån hur väl du tycker att påståendet stämmer på dig.
1.
Jag blir nervös när jag ska göra många saker på kort tid.
2.
Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.
3.
Jag blir lätt överväldigad av skarpt ljus, starka dofter, grova textilier och sirener i närheten.
4.
Oljud får mig att må dåligt.
5.
Jag reagerar starkt på hungerkänslor – de påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga.
6.
Jag är särskilt känslig för effekterna av koffein.
7.
Jag blir irriterad när man vill få mig att göra flera saker samtidigt.
8.
Jag förnimmer och uppskattar fina och subtila dofter, smaker, ljud och konstverk.
9.
När jag måste tävla mot någon eller utföra något under iakttagande blir jag nervös eller osäker och presterar sämre än jag annars skulle ha gjort.

Lästips:
HSP av Elaine N Aron.
Svensk blog
Forskning med Västerås anknytning – Cecilia Åslund

 

HSP

HSP – Det känsliga barnet

Låt hjärnan va´ med

Snart är det midsommar afton och drömmar om den tillkommande prinsen-på-den-vita-springaren spirar men kärlek sitter inte i hjärtat utan i hjärnan, menar Åke Pålshammar. Hur kan man då hålla kvar relationer över tid? Först måste man ha lite idéer om vad som händer i hjärnan. Inte bara när man blir passionerat kär och det sprutar dopamin. Men det vara inte så länge. Biokemiskt så liknar förälskelse en beroendesjukdom. Och som alla beroenden så är det inte bra i längden utan vi vill detta tillstånd ska övergå i den lugna och fina kärleken. Här är det ett annat ämne som ökar, oxytocin eller lugn-och-ro hormon. Detta toppas då och då av dopamin genom att t.ex. en liten kram i vardagen. Då går både dopamin och oxytocin produktionen igång.

Den första kärleken är relationen mellan en vuxen och det lilla barnet. Vi strävar efter en trygg anknytning. Om barnet har en dålig uppväxtmiljö med en otrygghet, där någon som ska ta hand om barnet skrämmer det då blir det en konflikt. Det kallas för desorienterad anknytning och det sprutar stresshormoner, kortisol. Kroppen hamnar i ett beredskapstillstånd, ett slags uppjagat tillstånd. Detta tär så småningom på hjärnan, har det visat sig i vuxenstudier. En del förändringar äger rum, bl.a. i hippocampus, lilla sjöhästen, i tinningloberna. De används för att lära oss och för att minnas. Risken för att inte utvecklas på ett normalt sätt är stor för barn med desorienterad anknytning. Hippocampus strukturerna skadas, frontalloberna skadas, corpus callosum alltså hjärnbalken skadas när vi har en stressande och påfrestande omgivning som barn.

I tonåren även med en optimal start händer det saker. Den inre delen av hjärnan, känslohjärnan, hippocampus och amygdala, den laddas upp med hormonerna. De barn med otrygg anknytning har ännu svårare att komma i ordning i tonåren. Deras hjärnor är redan tilltufsade och kan inte dra nytta av minnen utan drivs mer av känslor. Det är normalt att tonåringen tar risker men här blir det ännu värre med en otrygg anknytning. Många störningar debuterar i tonåren, sårbarheten ökar för de med sämre förutsättningar. Vid stress kan vi känna av att hjärnan inte är i toppskick. Det blir större risk att lättare gå in i väggen.

Neuroner kan nybildas vet vi idag. När stressnivån blir hög upphör denna nybildning. Varför blir det störningar? Ex social fobi – undviker föredrag i skolan, hos dess personer är det amygdala som aktiveras i alltför hög grad när dessa personer blir rädda. För att få ner denna aktivitetsnivå är SSRI preparat vanliga eller KBT. PET-studier har visat att amygdala uppvisar lägre aktivitet efter behandling. I kognitiv behandling är det dessutom stadigvarande.

Neuroplacticitet, hjärnan kan genomgå stora förändringar. Use it or lose it. Tränar vi en sak blir den bättre. Enkelt! Det lönar sig att träna frontalloberna från tidig ålder. Vi måste ha med det limbiska systemet som har med kärlek och känslor att göra för att åstadkomma förändring på djupet.

Se föreläsningen 
med Åke Pålshammar och moderator Annika Dopping i: Hjärnan och känslorna

Dalai Lama: Vattna empatin!