Tecken på att Du är olycklig

Tecken på att Du är olycklig
Hela vår kultur lider av vad shamanerna kallar “själ förlust,” eller själslig svält. Det är en förlust av mening, riktning, vitalitet, mission, syfte, identitet, och äkta anslutning; en djup nedstämdhet som de flesta av oss har kommit att betrakta som helt enkelt vanliga.
Själen är vår källa till absolut unikhet, en plats inom detta förbinder dig inte bara till ditt eget värde och väsen, men värdet och kärnan i varje annan levande varelse. et som gör själslig svält så subtil och farlig är att mycket få människor har insett att det har hänt. De flesta av oss vet inte att vi har kopplats bort från vår själ och har kommit att acceptera ett normalt tillstånd av frånvändhet och brist på mening i våra liv.
Eftersom vi alla tillhör denna kultur, lider vi alla av själslig svält. Det är en epidemi som förblindar oss från att se potentialen för glädje och helhet i det vanliga livet. När du läker från själslig svält, ser du saker på nya sätt så att du kan öka din glädje i vad du redan har.

Tecken på själslig svält. Du:

  • tycker inte du är lika bra som andra människor.
  • längtar efter att stå till tjänst men har ingen aning om vad du har att bidra med och varför det är viktigt.
  • strävar förgäves efter en omöjlig önskan att uppnå tillstånd av perfektion.
  • är rädd från att leva stort.
  • är ofta orolig för att du inte är tillräckligt bra/smart/ smal/ung.
  • känner sig som ett offer för omständigheter som ligger utanför din kontroll.
  • känner det som att ditt dagliga liv är meningslöst och kravfyllt.
  • känner dig ofta hjälplös, hopplös, eller pessimistisk.
  • skyddar ditt hjärta med stålväggar.
  • känner ofta att du inte spelar någon roll och din kärlek gör inte någon skillnad.
  • försöker alltid att passa in men känner sällan att du gör det.
  • känner dig nedslagen av de utmaningar du möter i ditt liv.
  • lider av en mängd olika vaga, svårbehandlade fysiska symtom som trötthet, kronisk smärta, viktökning eller nedgång, sömnlöshet, hudsjukdomar eller gastrointestinala symtom.
  • kämpar med att kunna ta emot kärlek och vårda relationer.
  • känner dig deprimerad, orolig, eller kroniskt orolig.
  • känner att du inte ska uppskattas tillräckligt.
  • dömer ofta andra.
  • bedövar dig ofta själv med alkohol, droger, sex, TV, eller överdriven arbetssamhet.
  • känner dig besviken med livet.
  • har glömt hur man drömmer.

Behandlingen du behöver
Själen behöver utrymme för att helas och det till det kan behövas mod att göra några yttre förändringar i ditt liv. Kanske du behöver byta karriär för att ge själen mer utrymme att andas. Kanske en ohälsosam relation låser fast själen, och det är dags att börja gå i någon form av terapi, sätta gränser eller avsluta saker. Kanske du behöver för att hitta nya goda relationer eller kanske flytta till en plats som hjälper din själ att vakna till liv.
Kanske måste du ge din själ tillåtelse att delta i mer kreativa aktiviteter. Ofta är det inte nödvändigt med så gigantiska förändringar.  Genom att återskapa kontakten med din själ kan du finna frid och tillfredsställelse precis där du är på ett sätt som är mycket enklare och mer djupgående än du kanske tror. Det kan vara stort att upptäcka att du hela tiden har haft vad du behöver men du har letat på fel ställen. Kanske allt som behövs är att se livet du redan lever på ett annat sätt?

Bättre chef med symbolarbete

Bättre chef med symbolarbete

Jag hade förmånen att gå på en otroligt inspirerande föreläsning i Eskilstuna 13 november 2015 med musikern och forskaren Julia Romanowskas. Hennes forskning visar att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes SCHIBBOLET modell genomgår stora förändringar, vilket bland annat även får positiv följdverkan genom att deras medarbetare mår bättre.

Julia Romanowska är utbildad musiker och musikpedagog och har jobbat på institutioner, skolor och som freelance. Senare i karriären jobbade hon som managementkonsult och chef för konsulter. Där gick hon många olika typer av ledarskapsprogram, bland annat UGL i försvarets regi, något som gav henne ett otroligt tycke för metoden och för  vilken hon också senare blev certifierad UGL handledare.

Julia hade på privat basis arbetat fram ett koncept med textläsning och musik, i en slags föreställningar som hon började med i sitt hem tillsammans med vänner och bekanta. Ur detta och ledarskapsutbildningar växte tanken om att hon saknade något i UGL och traditionella ledarskapsutbildningar och hon ville testa något nytt. Hon tog då kontakt med Töres Teorell på KI, Stockholm och lade fram sin forskningsidé och hon disputerade 2014 med avhandlingen “Improving Leadership Through the Power of Words and Music”.

Hennes modell, SCHIBBOLET, är  en ledarskapsutbildning som inte handlar om ledarskap. Den bygger på en konstnärlig föreställning där olika textfragment läses ackompanjerad av musik. Och det kan få både chefer och medarbetare att må bättre, visar hennes avhandling med klar tydlighet. Jag skulle vilja kalla det för ett paradigmskifte i ledarskapsutbildning. Något som man lägger ofantliga pengar på och ändå leder till sämre resultat och ökad fysisk och mental ohälsa på arbetsplatser.

Hennes 10 månader långa försök med 47 chefer innebar en kontrollgrupp som genomgick traditionell ledarskapsutbildning (n=24) och en experimentgrupp som genomgick SCHIBBOLET (n=23). Försöket initierades och avslutades med fysiska och skriftliga tester av försökpersonerna och 4 underställda medarbetare. Man tog blodprov för att mäta ett par olika stressparametrar före provperioden och vid avslut. Man svarade också på frågor om mental hälsa före och efter testet.

I kontrollgruppen började man som brukligt är att var och presenterar sig med namn och CV och hela kitet.

I SCHIBBOLET, experimentgruppen var platsen Dramaten i Stockholm. Deltagarna vet inget vad som väntar, det vet inte ens i slutet på testet namnen på de andra förskspersonerna i gruppen. På scenen sitter en man och en kvinna och högläser mer eller mindre obegripliga textfragment till musik då och då, på hög volym. Föreställningen är ingen vanlig teaterföreställning utan har mer av en drömliknande form. Föreställningar tar upp frågor av djup existentiell art med stor känslobredd, te.x. ondska, folkmord, övergrepp, destruktivitet, mänskliga storheter och mod. De tolv tre timmars långa sessionerna, börjar genom att deltagaren reflekterar i sin skrivbok, efter föreställningen diskuterar man i gruppen, ledd av en återhållsam moderator och därefter avslutar man med att skriva sina reflektioner i sin bok.

Konventionella ledarskapskurser lägger vikt vid att bekräfta deltagarna och lära ut olika ledarskapsmodeller. Men med Julias konceptet finns ingen bekräftelse eller svar på hur man ska bete sig. Det är inte något fokus på dig som ledare. I stället handlar det om att lära sig ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap.

Julias forskning visar även efter ett och två års tid att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes modell genomgår stora förändringar, vilket även leder till att deras medarbetare mår bättre och gett högre produktivitet på arbetet.

”Om man utsätts för så starka upplevelser skakar det om och leder till eftertanke. Någonting händer och det växer fram en starkare känsla av ansvarstagande.”

Den teoretiska modellen som Schibbolet bygger på kallas estemetik, vilket står för samspelet mellan estetik, emotion och etik.

”Upplägget är inte begripligt utan skapar snarast en desorientering hos publiken. Det går inte att slå ifrån sig eftersom det inte är logiskt. Här fungerar inte den in­­vanda frågan om vad som är nyttan med detta”

De faktorer som Julia Romanowska ­tittade på under uppföljningen var psyko­logiska, sociala och biologiska aspekter hos cheferna och deras medarbetare:

  • psykologiska aspekterna handlade om mental ohälsa, sömn, utmattnings­syndrom och depression.
  • psykosociala faktorerna handlade om hur man hanterade konflikter, kränkningar och liknande, och i vilken utsträckning personerna använde sig av så kallad dold coping, det vill säga undvikande strategier. Även självkänsla var ett av måtten.
  • biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-s som är centralt för biologisk motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress.

Samtliga dessa faktorer förbättrades hos både chefer och medarbetare i SCHIBBOLET-gruppen. I den andra gruppen däremot försämrades de. Cheferna och deras med­­arbetare mådde med andra ord sämre mentalt och var mer stressade.

Som en del av uppföljningen fick medarbetarna även bedöma sina chefers beteende i fråga om stresshantering och låt gå-attityd både före testperioden och i avslutningen. Schibbolet-gruppen beskrev då att de tyckte att deras chefer hade börjat ta ett större ansvar och inte var lika undvikande medan chefen själv tycker sig vara mer osäker. Chefen hade en ökad motivation till ansvarstagande, minskad låt-gå-attityd och större stresshanteringsförmåga. En förklaring är att de rannsakade sitt beteende och blev ödmjukare. De hade fått ett annat sätt att se sig själv och kommit till djupare insikt att alla människor har en historia. Det skedde en förskjutning från att utöva makt till att ta ansvar i Schibbolet-gruppen.

Kontrollgruppens chef tyckte sig själv ha blivit en bättre chef men medarbetarna uppvisade sämre resultat och tyckte sig ha fått en sämre chef.

Som jag sa inledningsvis var det en otroligt inspirerande föreläsning av Julia Romanska. Att detta arbete på symbolnivå ger så stora mätbara positiva förändringar kan man väl inte fortsätta ignorera som flum. Heja Julia, I love you!

 

 

Recycling på hög konstnärlig nivå

Recycling på hög konstnärlig nivå

Landfill Harmonic

Världen skickar sopor till oss – Vi skickar ljuv musik tillbaks.

Se denna livsbejakande och kreativitetssprudlande filmen där man skapar musikinstrument av recyclat från soptippen man där bor och jobbar. Jag blir varm och lycklig.

Musik betyder allt

Musik betyder allt

För ett par veckor sedan sände SVT en dokumentär om El sistema. Det är en musikskola grundad av José Abreu och som i över 35 år ingett hopp åt utsatta barn och ungdomar från Venezuela. Den här idén  har spridit sig över hela världen och är idag en passionerad folkrörelse på flera håll i världen med musikaliska förtecken. Med musikens får ungdomarna lära sig musik och laganda, de får nytt hopp och blomstrar.

 

 

 

Flash mobbar

Kul idé som funnits några år. Här är några klipp från nätet med flash mobs där en orkester, kör eller dansgrupp bestämmer en tid att samlas på en offentlig plats och gör en låt genom att de ramlar in en efter en från människohopen på platsen.

Och en brudskål kan se ut så här:

 

Plågsamma ljudförsök

Häromdagen skulle jag ta tåget från Västerås station. Jag kom ifrån Sigurdsgatan och tog hissen upp till gångtunneln. Det dånade på långt håll av Straussvalser i rad. Gången var tom med folk, ja de drogliberalare individerna som brukar befinna sig i värmen här var försvunna. I och för sig var musiken klassisk men den höga ljudnivån och kanske även valseriet gjorde att jag inte direkt klassade det som lättlyssnat.

Däremot har lättlyssnad eller klassisk musik visat sig öka andelen tillfrisknande hos patienter som genomgått operationer.  I en studie i England delades patienterna in i två grupper där ena gruppen genomgick operation under lokalbedövning och ackompanjerad av musik. Den andra gruppen opererades utan musik. Efteråt mättes bl.a. deras ångestfrekvens enligt självskattning före och efter. Det visade sig att de som fick musik uppskattade sin ångestnivå ca 30% lägre än gruppen som opererades utan musik. Musiken bestod av klassisk och lättlyssnad musik som ex Vivaldi och Sinatra.

För några år sedan så använde man klassisk musik som skydd mot skadegörelse i Karlstad. Där lät kommunen i ett parkeringshus som var utsatt av skadegörelse och inbrott i bilar sätta upp högtalare med stillsam musik strömmande. Detta resulterade i att skadeverkan gick ner upp till 80 procent.

Jazzimprovisation är bra för ledarskapsutveckling

Frank J. Barret är professor i ledarskap och global offentlig politik vid Naval Postgraduate School i Monterey, Kalifornien. Han är också jazzpianist som utifrån sina båda intressesfärer dragit lärdomar från musiken och överfört det till ledarskapsutveckling. Han summerar sina lärdomar i huvudsak genom följande teser:

1. Improvisera genom kaos
Barrett berättar om hur ett gäng för varandra okända jazzmusiker strålar samman och spelar en låt som ingen riktigt känner till men att det ändå håller och blir ljuv musik. Det leder honom till en jämförelse med GEs erfarenheter under finanskrisen, när bolagets enormt lönsamma finansiella arm GE Capital plötsligt kroknar. GE återupplivar företaget genom att improvisera med andra företag allt ifrån tillverkning glödlampor till jetmotorer. Bolaget rätar upp sig igen tack vare dess förmåga att anpassa sig till förändringar.

2.  Lär av fel
Barrett citerar  jazztrumpetaren och legenden Miles Davis: Om du inte gör ett misstag, är det  ett misstag. Felspel lär musiker att gå utanför sina komfortzoner. Barrett menar att jazzmusiker förutsätter att du kan göra en dålig situation till en bra. Barret tar upp en berättelse om fel från näringslivet som när Fords chef Alan Mullaly som tog över 2006 då företaget hade förlorat miljarder. Mullay bad sina underordnade chefer att komma till mötena med färgkodade mappar för att arbeta fram till lösningar till miljardförlusterna. Grönt stod för bra, gult  försiktighet och röd för problemområden. Först kom alla enbart med gröna mappar men Mullay menade att det måste finnas förklaringar till förlusterna och det var en början till att även gula och röda mappar kom upp på mötena och Ford kunde arbeta fram lösningar på förlustaffärerna.

3. Utför och experimentera samtidigt
Barrett skriver om trumpetaren Wynton Marsalis som tar upp ett exempel på hur Wynton under en inspelning kan be sin pianist som även är hans pappa att spela på ett visst sätt och pappan gör det. Barrett kallar detta utbyte ett mikrokosmos av en provocerande lärande relation som vårdar en estetik av öppenhet och överraskning. Från företagsvärlden tar Barrett upp ett exempel från Hewlett-Packard där uppfinnarna John Vaught och Dave Donald provade och byggde många prototyper innan de utvecklade det slutliga projektet, bläckstråleskrivaren. Det var ett fall av improvisera och utföra samtidigt som de ledde fram till en ny produkt.

4. Lita på minimal struktur och största möjliga självständighet
Jazzbasisten och kompositören Charles Mingus sade en gång att: “Du kan inte improvisera på ingenting. Du måste improvisera på något.” Musiker behöver struktur, en låt eller en melodi som de kan brodera runt. Barrett menar att den bästa jazzmusiken består av strukturlös ordning där musikerna är i ständig dialog med varandra. I näringslivet gillar Barrett Toyotas sätt att arbeta. Han berättar om ett problem som uppstod vid en Prius fabrik och som orsakade stopp i produktionen. Problemet löstes genom att lyssna på sina medarbetare vilka löste problemet rekordsnabbt.

5. Jamma och umgås
Barrett berättar en historia från 1936 när Charlie Parker under en jam session fick en cymbal i huvudet från den upprörda trummisen Philly Jo Jones. Denna händelse fick Parker att öva 15 timmar om dagen och lära sig standardlåtar i alla 12 tonarter. I senare jam upptäckte Parker sätt att bygga solon på ackordsväxlingar och intervall. Barretts affärsverksamhets exempel är från Thomas Edisons forskningslabb i Menlo Park, NJ, där Edison samarbetade med 10-15 ingenjörer samtidigt vilket resulterade i den elektriska glödlampan och andra uppfinningar. Barrett beskriver också Steve Jobs design av Pixars kontorsbyggnad som genom sin konstruktion underlättat slumpmässiga möten och samarbeten.

6. Leda genom att provocera
En av de absolut bästa plattorna som någonsin spelats in är Kind of Blue från 2 mars 1959. Den var mycket nyskapande för sin tid där Miles Davis hade dykt ner i klassisk musik och tonsättare som Bartók, Stravinskij och Schönberg. Denna odyssé´ ledde honom till att göra några okonventionella arrangemang som presenterades för medmusikerna när dessa kom till inspelningen.  Låten Blue in Green hade tio takter i stället för den vanliga åtta-eller tolv-takters uppbyggnaden. Kvintetten spelade in plattan utan föregående repetition. Resultatet var häpnadsväckande och originellt. Lyssna på den om du inte gjort det! Barrets motsvarande företags exempel är Toyotas beslut att göra Lexus LS 400, den första japanska lyxiga sedanmodellen. Toyotas VD Eiiji Toyoda hade utfärdat en till synes omöjlig utmaning att göra detta lyxåk men LS 400 utvecklades från cirka 450 olika prototyper som omfattade tusentals innovationer. Bra att som ledare kunna provocera och låta medarbetare gå utanför sin komfortzon vilket utvecklar dem.

Den viktigaste lärdomen enligt Barrett är att chefer liksom jazzmusiker behöver kunna tolka vaga ledtrådar, möta ostrukturerade uppgifter, processa ofullständig kunskap och vidta åtgärder ändå. Barrett menar att musiker förbereder sig för att kunna vara spontana och att chefer kan göra detsamma eller snarare måste göra detsamma.

Jazzimprovisation -en väg till bra ledarskap

Läs mer:
Yes to the mess
Surprising Leadership Lessons from Jazz

Forbes artikel om Leadership Lessons from the geniuses of Jazz