Samarbete till utmattning

Samarbete till utmattning

I vår globala företagsvärld är samarbete och samsyn på arbetsplatsen bra men det är inte ovanligt att formerna för detta går till överdrift.

Rob Corss, Reb Rebele och Adam Grant skriver i en artikel i Harvard Business Review att det är mycket tid som människor tillbringar i möten, i telefon och svara på e-post. På många företag ligger det runt hela 80% av arbetsdagen. Vilket ger en minimal tid för de anställda att utföra det egentliga arbetet. En följd av det är att man tar hem arbetet som i sin tur genererar en hög risk att bli utbränd, något som är mycket kostsamt för företag och samhälle.

Vidare är arbetsfördelning skev inom de ca 300 företag som forskarna studerat. I de flesta fall, 20% till 35% av mervärdes samarbeten kommer från endast 3% till 5% av de anställda.

De menar att det som börjar som en positiv spiral med samarbete och samsyn snart vänder till en negativ spiral. Fler av de anställda blir institutionella flaskhalsar och ännu mer krav på de redan högpresterande.

Artikelförfattarna menar att det är viktigt att skilja mellan tre typer av samverkande resurser som enskilda anställda investerar i för att skapa värde. Informativa, sociala och personliga informationsresurser är kunskaper och färdigheter. Dessa tre resurstyper är inte lika effektiva.
Personliga resurser är ofta standard efterfrågade när människor vill samarbeta. I stället för att be om specifik informations- eller sociala resurser, eller ännu bättre, söka i befintliga databaser såsom rapporter eller kunskaps bibliotek så frågar folk om praktisk hjälp fast de kanske inte ens behöver. det  Ett informations utbyte som borde ha tagit fem minuter eller mindre förvandlas till en 30-minuters session som tagit onödigt mycket personliga resurser i anspråk.

Alla försök att öka organisationens samarbets effektivitet menar författarna bör börja med en förståelse för det existerande utbudet och efterfrågan. Elektroniksa analysverktyg kan ge värdefull för att identifiera de personer som är mest i riskzonen för samarbets överbelastning. När det är gjort, kan du fokusera på tre saker:

  • Uppmuntra beteendeförändringar.
  • Utnyttja tekniken och fysiskt utrymme för att göra informativa och sociala resurser mer tillgängliga och mer öppet.
  • Överväg strukturella förändringar.

Samverkan är verkligen svaret på många av dagens mest akuta utmaningar. Men mer är inte alltid bättre. Ledare måste lära sig att känna igen, främja och effektivt distribuera rätt typ av gemensamt arbete.  Effektivt användande av samverkan kan öka oddsen för att få mer gjort av själva arbetet och minska risken på individnivå för ökad utmattning

Källa: Collaborative Overload

 

Att-inte-göra-lista

Att-inte-göra-lista eller att-göra-lista. Brukar du skriva att-göra-listor? Jag gör det i stressiga tider för att hålla reda på ”måsten”. Men sedan går livet sin gilla gång ändå. För jag har ju lagt mycket tid och energi på allt det där jag borde göra. Energiläckor av gigantiska mått har blivit resultatet. Och inte är huset färdigbyggt än och nu har barnen flyttat ut. Hoppsan, så kan det gå.

Det pågår olika tankar om höger och vänster hjänhalva och dess förtjänster. Men listor måste vara vänster hjärnhalvas dröm. Att skippa listan och göra vad som faller en in är näring för den högra hjärnhalvan. Att gå på intuition och känna in vad som jag vill göra härnäst. Det vi behöver göra för vårat välbefinnande är ofta inte i paritet med planeringar.
Om vi går med flödet minskar stress, ökat välbefinnande och ger utrymme för att låta nya saker komma in och få plats i livet.

Med listor kan du fokusera på viktiga saker som måste göras men med fri tid, utan agenda så kan du ge plats för drömmande, skapande och bara-vara-tid. Att tillåta sig göra det utan skuldkänslor är en viktig ingrediens för välbefinnandet. Vi vet ju detta men låter oss falla in i planerandets tyranni lika illa är det väl att skriva en att-inte-göra-lista.

Symbolarbete
Balans mellan planerandet och ledig space behöver vi för att minska stress och förbli friska och sunda individer. Hitta en tyst, lugn plats och fråga dig själv vad du behöver för återställare. Vilket kreativt utrymme kan du ge dig idag/veckan/måndaden?

Snigelliv

Snigelliv
Våren står börjar knoppas, sviterna efter jul- och nyårshelgerna har övergått i lite lätt sommar och semesterstress. Ska jag ta tidig eller sen semester i år? Måste bestämma det snart? När kan man sätta blommor i krukan på balkongen? Oj, vad jag lagt ut i vinter, behöver köpa nya kläder men bilen behöver nya däck… Oj, nu blev det mycket… Allt går så fort, av bara sig själv. Jag är inte ensam, överallt är där stressade människor i energilösa kroppar och tomma själar. Är det en ström som går att ta sig emot? Ett bra tips är att ta till djurrikets förebilder – snigeln. Gör allt i ultrarapid, tja i alla fall låååångsaaamt.

Hur rör du dig när du går? Ett tips jag fick när jag bodde i centralt i Stockholm och beklagade mig över svårighetrna att manövrera mig fram på Drottninggatan var att gå riktigt snabbt, då viker folk undan och det stämde bra. Problemet är ju att alla gör det idag så den strategin funkar inte. Men att göra tvärtom gör det. Gå riktigt långsamt. Prova!

Mina söner är fenor på att smattra på datorns tangentbord och jag har börjat ta efter det. Jag till och med försöker i omgångar att ta fram skrivmaskinskunskaperna jag fick lära i högstadiet på 70-talet. Där man fick skriva med en skärm över tangenterna så man skulle tvingas hitta i blindo. Men hur bra är det att göra allt så fort som möjligt? Till vad stressar vi? Att lägga i en lägre växel gör att när jag är ute och går upptäcker nya saker hela tiden. Nya tankar får ta plats eller tid att tänka en hel tanke färdig. Att ta det lungt vid datorn eller sms:andet minskar risken för fel i tanke och skrift och även missförstånd kan undvikas.

Ett stort problem för mig är mat och speciellt att jag äter så fort. Maken brukar pika mig ibland och fråga om jag hann känna smaken. Och han har så rätt. Jag har nästan hundens beteende i det avseendet. Glurp, svälj. Men att äta så långsamt som möjligt är en utmaning som jag jobbar med. Att överhuvudtaget göra en sak i taget är svårt men i längden tidsbesparande och ger bättre resultat på flera plan. Så fram för att leva snigelliv.

Kör långsamt

Den här veckan har jag begravningsjour som musiker och det ramlade in flera stycken begravningar. Det blir vid varje tillfälle en påminnelse om livets gång och vad som livet resulterar i. Kör långsamt var en uppmaning som sånggruppen Family Four sjöng. Det handlade om tempot i trafiken men kan även innefatta hastigheten i livet som behöver saktas ned. Kroppen har en vishet som ibland på eget bevåg drar i nödbromsen när stressnivåerna blir för höga. Den gör sig också påmind i livsrum nära döden, egen eller någon i omgivningen.

  • En förändring jag gör är att ställa mig frågan vad är viktigt och vad ska jag välja bort.
  • Om du fick veta att du ska dö om ett halvår, vad gör du för förändringar för att göra resterande tid till det bästa?
  • Känner du dig nöjd med ditt liv idag?
  • Vad gör du idag som du inte vill?
  • Vad vill du göra som du inte gör idag och vad gör du redan nu som du vill göra mer av?
  • När ska du göra förändringen? Vad hindrar dig?
  • Vad händer när du gör förändringen? Hur känns det? Visualisera!
  • Kom ihåg Symbolernas Dag 20 april!

Mindfulness Meditation med Jon Kabat-Zinn

Titta på filmen och låt dig inspireras av Mindfulness begreppets kreatör Jon Kabat-Zin som lär Mindfulness Meditation.

En kort guidad meditations övning med Jon Kabat-Zinn

Jon Kabat-Zinn förklarar vad meditation är.
“Leva ditt lev som om det verkligen betydde något.”

Mindfulness har flera tusen år gamla asiatiska rötter men har de senaste åren fått stor spridning mycket tack vare amerikanen Jon Kabat- Zinn som är professor i medicin. 1979 grundade han en klinik för stressreduktion och hans program Mindfulness Based Stress Reduction, MBSR har hjälpt många personer till ökad livskvalité.

Mindfulness eller medveten närvaro.
Uppmärksamhet:
- i nuet
- med avsikt
- på ett icke–dömande, accepterande sätt

Mindfulness based stress reduction

 

Meditation gör dig effektivare på arbetet

I en ny studie visar resultatet att meditation kan göra att dig mer fokuserad, produktiv och mindre stressad på jobbet.

David Levy, forskare och professor i Informatik vid University of Washington, fann att de som hade tränat meditation kunde stanna längre tid på uppgifter och de var också mindre distraherade. Levy och hans medförfattare upptäckte att meditation även förbättrade försökspersonernas minne och samtidigt minskade deras upplevelse av stress.

Försöket bestod av tre grupper där en grupp bestod av chefer som fick genomgå en åtta veckors mindfulness baserad meditations utbildning. Den andra gruppen fick åtta veckors fysisk avslappningsträning. Medan den tredje gruppen inte fick någon initial utbildning men senare fick samma utbildning som den första gruppen, dock efter åtta veckor.

Försökspersonerna fick ett stressande test på sin multitasking förmåga före och efter varje period på åtta veckor. De var tvungna att använda e-post, kalendrar, instant-messaging, telefoner och ordbehandling verktyg för att utföra vanliga kontorsuppgifter.

Forskarna tittade på deras hastighet, noggrannhet och antalet gånger de bytte arbetsuppgifter. Deltagarna var också ombedda att ange sina stressnivåer och minnesprestanda medan de utförde uppgifterna. Forskarna fann att meditations gruppen inte bara hade lägre stressnivåer under multitasking testerna, utan också kunde koncentrera sig längre utan att bli distraherade.

Men för de andra två grupperna – de som fått utbildning avslappning andning och de som inte hade någon grundutbildning – gick stress nivåerna inte ner. Dock var det så att när den tredje gruppen fick meditation träning efter åtta veckor, så minskade även deras stress nivåer.

Vidare fann man i studien att de de som mediterade också tillbringat mer tid på uppgifter utan att byta mellan olika sysslor så ofta och tog inte längre tid att få jobbet gjort än de andra deltagarna.

Mindfulness övning
En enkel form av mindfulness meditation är att bara sitta och vara uppmärksam på sin andning. Att känna de verkliga förnimmelserna av andningen och när sinnet försvinner bort till något annat så bara ta dig tillbaks till andningen. Kom tillbaka till känslan av andningen och gör det om och om igen.

Meditation stärker dina uppmärksamhets muskler. Övning ger färdighet. Ge dig själv minst tjugo minuter om dagen. Det är en av försökets slutsats att vi måste ta det lugnare, sakta ner och det kan verkligen göra skillnad i ditt liv!

Nej, nu ska jag ta och meditera så jag stänger av en stund, gör det du också.

 

Meditation ger effektivare arbetsplatser

Meditation –> arbetsmyror

 

Länk till studien: The Effects of Mindfulness Meditation Training on Multitasking in a High-Stress Information Environment

 

Sociala medier – allt giftigare avigsidor

Handen på hjärtat, ärligt nu – sociala medier som Facebook och Twitter mm står de egentligen till min tjänst, gör de något bra i mitt liv, tillför de viktig information? Ny forskning visar på att denna ständiga uppkoppling och dragning till datorn uppvisar giftiga sidor för oss människor. Vad gör egentligen detta ständiga informationsflöde för nytta i mitt liv? Förutom att sluka en massa tid för mig som jag skulle kunna göra annat. Studier visar nu att dessa medier åstadkommer högre grad av beroendeframkallning än cigaretter och alkohol samtidigt som det ger sömnstörningar och en ständig stress. Pust, det är tunga grejer vi pratar om…

En studie påvisar att sociala medier är mer beroendeframkallande än cigarretter och alkohol. Samtidigt säger läkare och forskare att sociala medier orsakar sömnproblem och stress. I brittiska dagstidningen The Guardian presenterades resultat av ny forskning från ett team vid Chicago universitetet, som kommit fram till att sociala medier är starkt beroendeframkallande.

Fler och fler rapporter dyker nu upp slag i slag och varnar för denna tickande hälsobomb – så läs inte detta! Nej, nu går jag ut och går i naturen istället, lyssnar på fåglarna och känner doften av nyslaget gräs och grannarnas grillar!

Mer att läsa  i artikel med titeln Is Facebook Making Us Lonely?
- fast det är lite krångligt att ha datorn i hängmattan ska medges…

Djur i ram

Abbore i ram

 

Låt hjärnan va´ med

Snart är det midsommar afton och drömmar om den tillkommande prinsen-på-den-vita-springaren spirar men kärlek sitter inte i hjärtat utan i hjärnan, menar Åke Pålshammar. Hur kan man då hålla kvar relationer över tid? Först måste man ha lite idéer om vad som händer i hjärnan. Inte bara när man blir passionerat kär och det sprutar dopamin. Men det vara inte så länge. Biokemiskt så liknar förälskelse en beroendesjukdom. Och som alla beroenden så är det inte bra i längden utan vi vill detta tillstånd ska övergå i den lugna och fina kärleken. Här är det ett annat ämne som ökar, oxytocin eller lugn-och-ro hormon. Detta toppas då och då av dopamin genom att t.ex. en liten kram i vardagen. Då går både dopamin och oxytocin produktionen igång.

Den första kärleken är relationen mellan en vuxen och det lilla barnet. Vi strävar efter en trygg anknytning. Om barnet har en dålig uppväxtmiljö med en otrygghet, där någon som ska ta hand om barnet skrämmer det då blir det en konflikt. Det kallas för desorienterad anknytning och det sprutar stresshormoner, kortisol. Kroppen hamnar i ett beredskapstillstånd, ett slags uppjagat tillstånd. Detta tär så småningom på hjärnan, har det visat sig i vuxenstudier. En del förändringar äger rum, bl.a. i hippocampus, lilla sjöhästen, i tinningloberna. De används för att lära oss och för att minnas. Risken för att inte utvecklas på ett normalt sätt är stor för barn med desorienterad anknytning. Hippocampus strukturerna skadas, frontalloberna skadas, corpus callosum alltså hjärnbalken skadas när vi har en stressande och påfrestande omgivning som barn.

I tonåren även med en optimal start händer det saker. Den inre delen av hjärnan, känslohjärnan, hippocampus och amygdala, den laddas upp med hormonerna. De barn med otrygg anknytning har ännu svårare att komma i ordning i tonåren. Deras hjärnor är redan tilltufsade och kan inte dra nytta av minnen utan drivs mer av känslor. Det är normalt att tonåringen tar risker men här blir det ännu värre med en otrygg anknytning. Många störningar debuterar i tonåren, sårbarheten ökar för de med sämre förutsättningar. Vid stress kan vi känna av att hjärnan inte är i toppskick. Det blir större risk att lättare gå in i väggen.

Neuroner kan nybildas vet vi idag. När stressnivån blir hög upphör denna nybildning. Varför blir det störningar? Ex social fobi – undviker föredrag i skolan, hos dess personer är det amygdala som aktiveras i alltför hög grad när dessa personer blir rädda. För att få ner denna aktivitetsnivå är SSRI preparat vanliga eller KBT. PET-studier har visat att amygdala uppvisar lägre aktivitet efter behandling. I kognitiv behandling är det dessutom stadigvarande.

Neuroplacticitet, hjärnan kan genomgå stora förändringar. Use it or lose it. Tränar vi en sak blir den bättre. Enkelt! Det lönar sig att träna frontalloberna från tidig ålder. Vi måste ha med det limbiska systemet som har med kärlek och känslor att göra för att åstadkomma förändring på djupet.

Se föreläsningen 
med Åke Pålshammar och moderator Annika Dopping i: Hjärnan och känslorna

Dalai Lama: Vattna empatin!

Tvångssyndrom är vanligare än man tror

Tvångssyndrom är tvångstankar och tvångshandlingar som ofta är om en extrem rädsla för något som ger beteenden i forma att exempelvis maniskt tvagning av händerna, kolla om spis eller TV är avstängd onormalt många gånger, gå igenom en dörr, räkna saker etc. Det här tvångsbeteende styr neurotikerns liv med stress och press och ger ångest i olika grad. Ett annat namn är OCD som är engelskans obessive compulsive disorder. Alla kan väl känna igen sig i något visst tvångsbeteende som att hoppa mellan vissa gatstenar eller kolla om strykjärnet verkligen var avstäng. Men för att det ska bli tvångssyndrom så krävs det att man känner väldigt stark ångest eller obehag och även att dessa beteenden påverkar möjligheten till ett normalt liv eftersom det tar mycket tid i anspråk med de omständliga ritualer som dessa tvångshandlingar medför.

Så kan jag fundera på om ständig mejlboxkoll eller uppdateringar av andra social medier kan diagnostiseras som tvångssyndrom. När blir det ett hinder i livet? Hur ransonera? Ett tips är att bara titta i mejlen od. morgon och/eller kväll.

Diagnos

På ANANKEs hemsida http://www.ocdforbundet.se/ finns ett självskattningstest som är gratis för nedladdning där man kan kolla om man ligger inom detta OCD spektrum.
Tvångssyndrom börjar i hälften av fallen före 15 års ålder men sällan efter 35 år. Det är mycket skam förknippat med syndromet och därför kan det vara extra svårt att söka hjälp för det. Själva handlingen är inte ärftlig men däremot benägenheten för tvångssyndrom.

Behandling
De vanligaste behandlingsformerna är läkemedel, främst av antidepressiv medicin av SSRI typ, KBT och även Hypnoterapi är en effektiv metod.

Läs mer på: http://www.ocdforbundet.se/ Svenska OCD förbundet -ANANKE