Chefsegenskaper

Sju typer av chefsegenskaper
(karaktärsbrist / begränsning / personlig defekt / stötesten, vad du föredrar).
Chefsskap är något som inte bara ledare och chefer på arbetsplatser od. innefattas av utan även var och en av oss i betydelsen av att leda oss själva, som människor och goda samhällsmedborgare.
Här listas egenskaper och rädslor från de mest introverta till den mest utåtriktade:

Egenskaper                 Rädslor
Självunderskattning       (nedsättande / minskande / nedvärdera sig själv)
Självdestruktion            (sabotera / straffa / skada sig själv)
Martyrskap                   (förneka ansvar för sig själv)
Envishet                       (motsätter sig förändring i sitt liv)
Girighet                        (självisk, överflöd, överkonsumtion)
Arrogans                     (uppblåsning / upphöja / övervärdera sig)
Otålighet                     (intolerans mot frustration / hindrande / fördröjning)

Sju grundläggande rädslor: Rädslan kan vara skräck för att något man har specifik dålig erfarenhet av inträffar igen. Eller så kan det vara mer av en fruktan för vissa skräckfyllda saker som alltid hotar att bli värre. Hursomhelst ger det personen en känsla av otrygghet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Otålighet och martyrskap är båda om våra handlingar. Det är som om det är en viljornas kamp som pågår mellan oss själva och andra eller livet eller bara i oss själva.

Med otålighet hatar vi när något stör vår vilja eller sinkar oss. Frustration är oacceptabelt.
Med martyrskap känner vi ett ständigt behov av att skylla på andra för våra egna handlingar. Ansvaret ligger alltid någon annanstans.

Girighet och självförstörelse är båda om vår personliga existens och relation till livet. I båda fallen finns det ett tänkesätt som hindrar oss från att någonsin känna att det är okej i livet.

Girighet gör att vi känner ett behov av att ta och hamstra som om det fanns en ofantlig brist på saker: Men känslan av brist är som ett bottenlöst hål.
Självförstörelse gör vår existens alltmer outhärdlig. Det finns en konstant inre oro som gör att vi vill komma bort från oss själva.

Arrogans och självunderskattning är båda om att kontrollera hur vi uppfattas eller åtminstone hur vi föreställer oss att vi uppfattas.

Med arrogans känner vi ett behov av att ses som bättre än andra eftersom att vara genomsnittlig är oacceptabelt. Det är en komplex överlägsenhet.
Självunderskattning gör att vi känner ett behov av att ses så lite som möjligt eftersom vi anser oss vara totalt otillräcklig.  Detta är ett mindervärdeskomplex.

Envishet är helt enkelt en förändring i någon form.
Med envishet, känner vi ett behov av att hålla i allt precis som de är och vara utan påverkan utifrån.

Vi har alla delar av alla sju av dessa negativa mönster inom oss. Det följer med människans villkor. Och vi kan påverkas av någon av dem då och då. Men beroende på vilken av dessa mönster som är ditt främsta särdrag så är det alltid det undermedvetna som drar i din strängar, blottar din Achilles häl.

För vårt psykiska välbefinnande, personlig utveckling och andlig utveckling senare i livet så innebär våra särdrag en utmaning. För att övervinna dem så måste vi bli mer medvetna för annrs kan det gå käpprätt åt fanders.

 

Jobb, jobb, jobb

Jobb, jobb, jobb är dagens mantra. Skapa nya jobb, dela på befintliga arbeten. Reinfelts scenario är nu ett faktum. Det om att öppna inte bara våra hjärtan utan även våra gränser och lära oss bortskämda medborgare att vi har det för bra. Nu är det hög samtalston om att genomföra låglönesatsning för att få in nyanlända i integrationsprocessen. Men vi står inför en global omvälvning av vilka jobb som kommer att finnas i framtiden. Den höga takten av smarta robotar har snart kommit till att en av våra största arbetsgeneratorer, transport, snart ersatts av robotar. i dags dato är autostyrda bilar mm något bättre än människan och det kan vara gott nog.

Det som redan är här:

  • Stigande geopolitisk flyktighet
  • Mobilt internet och molnteknik
  • Framsteg inom datorkraft och Stordata
  • Crowdsourcing, att dela ekonomi och peer-to-peer-plattformar
  • Ökande medelklass i tillväxtmarknader
  • Unga demografi i tillväxtmarknader
  • Snabb urbaniseringen
  • Ändra arbetsmiljöer och flexibla arbetsformer
  • Klimatförändringar, naturresurser  begränsningar och övergången till en grönare ekonomi

2015–2017

  • Ny energiförsörjning och teknik
  • Artefakternas Internet
  • Avancerad tillverkning och 3D-utskrifter
  • Livslängd och åldrande befolkning
  • Nya konsument oro
  • etiska och integritetsfrågor
  • Kvinnors ökade ambitioner och ekonomisk makt

2018–2020

  • Avancerad robotteknik och autonoma transport
  • Artificiell intelligens och maskininlärning
  • Avancerade material, bioteknik och genomik

Inför det 4:e paradigmskiftet kan du läsa mer om framtidesn jobb här:

http://www3.weforum.org/docs/Media/WEF_Future_of_Jobs_embargoed.pdf

Novembermörkret gör oss deppade

Novembermörkret gör oss deppade . Här uppe i Norden är det många som känner sig påverkade på något sätt av bristen på dagsljus så här års. Vissa påverkas så mycket att de drabbas av en depression som kan vara minst lika allvarlig som icke årstidsbunden depression.
Tillståndet SAD, Seasonal Affective Disorder eller årstidsbunden depression visar sig som en ständig trötthet trots mycket sömn, total brist på koncentrationsförmåga, en orkeslöshet som gör att det är totalt ointressant att umgås och vara social.
Den enda sug man känner är efter godis och andra kolhydrater.  Det är en rubbning av den biologiska klockan som går fel och inte reglerar till exempel sömnhormonet melatonin som den ska.
Utan solljus som behövs under vintern ökar melatoninet och vi blir tröttare. Botemedlet är förstås ljus. Ut i dagsljuset! Minst 20 minuter om dagen behövs för att sola tallkottkörteln, som utsöndrar melatoninet, är experternas ordination. Människan har sedan urminnes tider vetat om att årstiderna påverkar hälsan och humöret. Men det är bara sedan mitten av förra seklet som man vetenskapligt studerar hur funktionerna påverkas.
Melatoninutsöndringen sker när det är mörkt och kan avbrytas av starkt ljus via ögats näthinna. Därför har man i några årtionden använt ljusterapi som behandlingsmetod. Men metoden har varit väldigt omstridd och den till och med är utdömd av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Men det skadar inte att prova vad som funkar för sig själv. Prio ett är att gå ut och gå i dagsljuset. Snart vänder det!

Samarbete till utmattning

Samarbete till utmattning

I vår globala företagsvärld är samarbete och samsyn på arbetsplatsen bra men det är inte ovanligt att formerna för detta går till överdrift.

Rob Corss, Reb Rebele och Adam Grant skriver i en artikel i Harvard Business Review att det är mycket tid som människor tillbringar i möten, i telefon och svara på e-post. På många företag ligger det runt hela 80% av arbetsdagen. Vilket ger en minimal tid för de anställda att utföra det egentliga arbetet. En följd av det är att man tar hem arbetet som i sin tur genererar en hög risk att bli utbränd, något som är mycket kostsamt för företag och samhälle.

Vidare är arbetsfördelning skev inom de ca 300 företag som forskarna studerat. I de flesta fall, 20% till 35% av mervärdes samarbeten kommer från endast 3% till 5% av de anställda.

De menar att det som börjar som en positiv spiral med samarbete och samsyn snart vänder till en negativ spiral. Fler av de anställda blir institutionella flaskhalsar och ännu mer krav på de redan högpresterande.

Artikelförfattarna menar att det är viktigt att skilja mellan tre typer av samverkande resurser som enskilda anställda investerar i för att skapa värde. Informativa, sociala och personliga informationsresurser är kunskaper och färdigheter. Dessa tre resurstyper är inte lika effektiva.
Personliga resurser är ofta standard efterfrågade när människor vill samarbeta. I stället för att be om specifik informations- eller sociala resurser, eller ännu bättre, söka i befintliga databaser såsom rapporter eller kunskaps bibliotek så frågar folk om praktisk hjälp fast de kanske inte ens behöver. det  Ett informations utbyte som borde ha tagit fem minuter eller mindre förvandlas till en 30-minuters session som tagit onödigt mycket personliga resurser i anspråk.

Alla försök att öka organisationens samarbets effektivitet menar författarna bör börja med en förståelse för det existerande utbudet och efterfrågan. Elektroniksa analysverktyg kan ge värdefull för att identifiera de personer som är mest i riskzonen för samarbets överbelastning. När det är gjort, kan du fokusera på tre saker:

  • Uppmuntra beteendeförändringar.
  • Utnyttja tekniken och fysiskt utrymme för att göra informativa och sociala resurser mer tillgängliga och mer öppet.
  • Överväg strukturella förändringar.

Samverkan är verkligen svaret på många av dagens mest akuta utmaningar. Men mer är inte alltid bättre. Ledare måste lära sig att känna igen, främja och effektivt distribuera rätt typ av gemensamt arbete.  Effektivt användande av samverkan kan öka oddsen för att få mer gjort av själva arbetet och minska risken på individnivå för ökad utmattning

Källa: Collaborative Overload

 

Var här och nu

Var här och nu. Bli centrerad och grundad Vi lever i en hektisk tid och det är lätt att tappa fokus med ständiga avbrott och en superlånga att-göra-listor.

Ett par sätt att känna sig mer centrerad och jordad är meditation, men det tar tid. Ett annat sätt som funkar bra är motion men det tar tid.

Några enkla sätt för att kan snabbt känna sig mer närvarande och fokuserad är följande:

  • Ät långsamt. Tugga långsamt och noga och njut av smaken på det du äter.
  • Lägg märke till dina känslor. Stäng ögonen ett ögonblick och skanna igenom din kropp. känn efter hur det känns.  Håll fast spänning, ansträngning eller motstånd. Låt det bara vara, släpp känslan… och andas.
  • Bejaka din kontakt med jorden eller universum. När du betänker att du är en del av en större helhet verkar det du försöker göra inte fullt så stort.  Det är lättare att låta det vara enklare.
  • Bejaka ditt sinne för humor. Skrattet ökar din energi och gör dig mer närvarande.
  • Stanna upp och se dig omkring. Se och ta tag i varje detalj av platsen du befinner dig på. 

Symbolarbete:
Fråga dig själv sedan om vad jag behöver göra nu eller härnäst. Lägg märke till vad som kommer till dig. Skriv, måla, dansa eller skapa musik av det som kommer till dig.

Att-inte-göra-lista

Att-inte-göra-lista eller att-göra-lista. Brukar du skriva att-göra-listor? Jag gör det i stressiga tider för att hålla reda på ”måsten”. Men sedan går livet sin gilla gång ändå. För jag har ju lagt mycket tid och energi på allt det där jag borde göra. Energiläckor av gigantiska mått har blivit resultatet. Och inte är huset färdigbyggt än och nu har barnen flyttat ut. Hoppsan, så kan det gå.

Det pågår olika tankar om höger och vänster hjänhalva och dess förtjänster. Men listor måste vara vänster hjärnhalvas dröm. Att skippa listan och göra vad som faller en in är näring för den högra hjärnhalvan. Att gå på intuition och känna in vad som jag vill göra härnäst. Det vi behöver göra för vårat välbefinnande är ofta inte i paritet med planeringar.
Om vi går med flödet minskar stress, ökat välbefinnande och ger utrymme för att låta nya saker komma in och få plats i livet.

Med listor kan du fokusera på viktiga saker som måste göras men med fri tid, utan agenda så kan du ge plats för drömmande, skapande och bara-vara-tid. Att tillåta sig göra det utan skuldkänslor är en viktig ingrediens för välbefinnandet. Vi vet ju detta men låter oss falla in i planerandets tyranni lika illa är det väl att skriva en att-inte-göra-lista.

Symbolarbete
Balans mellan planerandet och ledig space behöver vi för att minska stress och förbli friska och sunda individer. Hitta en tyst, lugn plats och fråga dig själv vad du behöver för återställare. Vilket kreativt utrymme kan du ge dig idag/veckan/måndaden?

Bli av med skammen

Bli av med skammen
För att frigöra sig från livshämmande skam börjar det med att identifiera och erkänna sin egen skam. Det är först då det är möjligt att ta bort den tyngande skambördan och känslan av att vara otillräcklig, behövande och sårbar.

Det är viktigt att förstå och identifiera
hur man har handlat då man försökt gömma undan skammen
vilka roller och skyddsmurar man har skapat åt sig
sina egna skamknappar – vilka situationer och saker väcker starka skamkänslor.
När man identifierar det som utlöser skamkänslan kan man börja lära sig att på ett nytt sätt reagera på situationer som ger upphov till skam.

Godkänn och förlåt dig själv

Frigör dig från skammen och ta dig upp igen genom att
medge din svaghet
älskar dig själv
godkänner dig själv som du är, med alla dina egenskaper och brister.
visa ditt sanna jag – du är unik och värdefull
För sig själv och för andra är det viktigt att man lär sig att förlåta. Då kan man godkänna sig själv som en hel människa som är ofullkomlig och som ibland misslyckas, och som längtar efter kärlek, närhet och godkännande.

Från skam till självrespekt
När man vågar prata om sin skam så förlorar den sitt värde och kommer så småningom att försvinna. Det finns ett par förmågor som är bra att utveckla för att hitta självrespekt som ersättning av skammen. Det är:
Positiva självbilder
Hantera sin inre kritiker eller domare
Trösta sig själv
Sätta gränser

Symbolarbete
Att skriva och att tala är bra sätt i hanteringen av skammen. Det enklaste är att först skriva om sina känslor till exempel i en anteckningsbok. Skrivandet möjliggör att på en okomplicerat sätt att erkänna skamkänslorna först för sig själv. Därefter kan man erkänna dem för någon annan, till exempel närstående eller någon som man kan känna tillit till.

Snigelliv

Snigelliv
Våren står börjar knoppas, sviterna efter jul- och nyårshelgerna har övergått i lite lätt sommar och semesterstress. Ska jag ta tidig eller sen semester i år? Måste bestämma det snart? När kan man sätta blommor i krukan på balkongen? Oj, vad jag lagt ut i vinter, behöver köpa nya kläder men bilen behöver nya däck… Oj, nu blev det mycket… Allt går så fort, av bara sig själv. Jag är inte ensam, överallt är där stressade människor i energilösa kroppar och tomma själar. Är det en ström som går att ta sig emot? Ett bra tips är att ta till djurrikets förebilder – snigeln. Gör allt i ultrarapid, tja i alla fall låååångsaaamt.

Hur rör du dig när du går? Ett tips jag fick när jag bodde i centralt i Stockholm och beklagade mig över svårighetrna att manövrera mig fram på Drottninggatan var att gå riktigt snabbt, då viker folk undan och det stämde bra. Problemet är ju att alla gör det idag så den strategin funkar inte. Men att göra tvärtom gör det. Gå riktigt långsamt. Prova!

Mina söner är fenor på att smattra på datorns tangentbord och jag har börjat ta efter det. Jag till och med försöker i omgångar att ta fram skrivmaskinskunskaperna jag fick lära i högstadiet på 70-talet. Där man fick skriva med en skärm över tangenterna så man skulle tvingas hitta i blindo. Men hur bra är det att göra allt så fort som möjligt? Till vad stressar vi? Att lägga i en lägre växel gör att när jag är ute och går upptäcker nya saker hela tiden. Nya tankar får ta plats eller tid att tänka en hel tanke färdig. Att ta det lungt vid datorn eller sms:andet minskar risken för fel i tanke och skrift och även missförstånd kan undvikas.

Ett stort problem för mig är mat och speciellt att jag äter så fort. Maken brukar pika mig ibland och fråga om jag hann känna smaken. Och han har så rätt. Jag har nästan hundens beteende i det avseendet. Glurp, svälj. Men att äta så långsamt som möjligt är en utmaning som jag jobbar med. Att överhuvudtaget göra en sak i taget är svårt men i längden tidsbesparande och ger bättre resultat på flera plan. Så fram för att leva snigelliv.

Walk and talk

Walk and talk har blivit ett begrepp i terapi. En metod där man i samtal får motion under en promenad i naturen. Om man använder detta som återkommande metod så kan den regelbundna träningen till och med få nya hjärnceller att växa. Utvecklingen av demenssjukdomar kan avstanna och motionen kan även positivt påverka olika sjukdomstillstånd. Dessutom stärks självkänslan medan även humör och sömn blir bättre med motion. Personer som lider av nedstämdhet och depressioner kan bli avsevärt bättre om de börjar röra lite mer på sig.
Kropp och knopp hänger ihop och därför kan fysisk aktivitet hjälpa oss att bryta oss loss från tankeblockeringar. När vi aktiverat vårt tänkande kan vi lättare öva upp förmågan att ifrågasätta sina tankemodeller om sig själv och andra.  Superbra!

Walk and talk används också som en alternativ mötesform inom olika företag och organisationer. Att byta miljö från jobbet då och då att dessutom röra på sig är bra för både hälsa och kreativitet. Så istället för att sätta sig och ta en kaffe eller luncha tillsammans utnyttja mötestiden och ta en promenad samtidigt.
Men hur lyckas du med att få gå-mötet effektivt? Harvard Business Review listar i en artikel följande punkter:

  • Välj destination med omsorg. Att ha ett mål, till exempel en sevärdhet eller något annat intressant, ger deltagarna högre motivation och gör mötet mer effektivt än att bara gå en promenad på måfå.
  • Undvik onödiga kalorier. Avsluta inte mötet med en glassliknande latte – då försvinner hälsoaspekten i mötesformen.
  • Håll mötet litet. Var max tre stycken. Det blir krångligt att prata gåendes om ni är fler än så.
  • Överraska inte. Det är inte kul att gå tre kilometer i obekväma skor eller i en för tunn kappa. Säg därför till i förväg så dina kunder, medarbetare, eller affärspartners är med på vad som gäller och kan klä sig därefter.
  • Ha kul. Forskning har visat att de som använder sig av gående möten, i högre grad än andra, upplever att de är nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. Så njut av den friska luften och ha kul under ert möte.

Tankar i rörelse får igång oss, fysiskt som psykiskt och kan ge oss distans till problem genom att se och uppleva dem på annat sätt. Fysisk aktivitet är oskcå bra både för att gå ner i vikt och få bättre kondition! Win-win!

Tecken på att Du är olycklig

Tecken på att Du är olycklig
Hela vår kultur lider av vad shamanerna kallar “själ förlust,” eller själslig svält. Det är en förlust av mening, riktning, vitalitet, mission, syfte, identitet, och äkta anslutning; en djup nedstämdhet som de flesta av oss har kommit att betrakta som helt enkelt vanliga.
Själen är vår källa till absolut unikhet, en plats inom detta förbinder dig inte bara till ditt eget värde och väsen, men värdet och kärnan i varje annan levande varelse. et som gör själslig svält så subtil och farlig är att mycket få människor har insett att det har hänt. De flesta av oss vet inte att vi har kopplats bort från vår själ och har kommit att acceptera ett normalt tillstånd av frånvändhet och brist på mening i våra liv.
Eftersom vi alla tillhör denna kultur, lider vi alla av själslig svält. Det är en epidemi som förblindar oss från att se potentialen för glädje och helhet i det vanliga livet. När du läker från själslig svält, ser du saker på nya sätt så att du kan öka din glädje i vad du redan har.

Tecken på själslig svält. Du:

  • tycker inte du är lika bra som andra människor.
  • längtar efter att stå till tjänst men har ingen aning om vad du har att bidra med och varför det är viktigt.
  • strävar förgäves efter en omöjlig önskan att uppnå tillstånd av perfektion.
  • är rädd från att leva stort.
  • är ofta orolig för att du inte är tillräckligt bra/smart/ smal/ung.
  • känner sig som ett offer för omständigheter som ligger utanför din kontroll.
  • känner det som att ditt dagliga liv är meningslöst och kravfyllt.
  • känner dig ofta hjälplös, hopplös, eller pessimistisk.
  • skyddar ditt hjärta med stålväggar.
  • känner ofta att du inte spelar någon roll och din kärlek gör inte någon skillnad.
  • försöker alltid att passa in men känner sällan att du gör det.
  • känner dig nedslagen av de utmaningar du möter i ditt liv.
  • lider av en mängd olika vaga, svårbehandlade fysiska symtom som trötthet, kronisk smärta, viktökning eller nedgång, sömnlöshet, hudsjukdomar eller gastrointestinala symtom.
  • kämpar med att kunna ta emot kärlek och vårda relationer.
  • känner dig deprimerad, orolig, eller kroniskt orolig.
  • känner att du inte ska uppskattas tillräckligt.
  • dömer ofta andra.
  • bedövar dig ofta själv med alkohol, droger, sex, TV, eller överdriven arbetssamhet.
  • känner dig besviken med livet.
  • har glömt hur man drömmer.

Behandlingen du behöver
Själen behöver utrymme för att helas och det till det kan behövas mod att göra några yttre förändringar i ditt liv. Kanske du behöver byta karriär för att ge själen mer utrymme att andas. Kanske en ohälsosam relation låser fast själen, och det är dags att börja gå i någon form av terapi, sätta gränser eller avsluta saker. Kanske du behöver för att hitta nya goda relationer eller kanske flytta till en plats som hjälper din själ att vakna till liv.
Kanske måste du ge din själ tillåtelse att delta i mer kreativa aktiviteter. Ofta är det inte nödvändigt med så gigantiska förändringar.  Genom att återskapa kontakten med din själ kan du finna frid och tillfredsställelse precis där du är på ett sätt som är mycket enklare och mer djupgående än du kanske tror. Det kan vara stort att upptäcka att du hela tiden har haft vad du behöver men du har letat på fel ställen. Kanske allt som behövs är att se livet du redan lever på ett annat sätt?