Ta hand om ditt Inre Barn

Ta hand om ditt Inre Barn

Ditt inre barn är med dig varje ögonblick av varje dag om du är medveten om hens närvaro eller inte. Hen väntar tålmodigt på uppmärksamhet och lek men väntar ofta alltför länge.
Har du varit med om att någon gång fått ett superstort utbrott eller att du gråter över något som du inte kna förstå källan till. Var kom det där ifrån? Det kan vara så att ditt inre barn känner sig åsidosatt. Här är ett par praktiska och enkla sätt för att hjälpa ditt lilla jag att känna sig mer omhändertagen och förnöjsam.

Uttryck dig
Barn är experter på att uttrycka sig. De ställer de rätta frågorna. De säger vad de vill säga. De sjunger ur sina små hjärtans djup. De delar med sig av sig själv utan begränsning. Ge det en chans. Var dig själv, var helt ärlig utan att hålla igen.

  • Sjunga högt.
  • Skriv dagbok.
  • Tala med någon från ditt hjärta.
  • Ställ en fråga, lär dig något nytt.
  • Skriv en berättelse, skriv på din blogg.
  • Måla till musik

Skapa
Alla lär sig genom kreativitet. Gör något djärvt och kreativt helt i nuet – I det NU där barn lever! Glöm dina bekymmer eller planer för en stund och bara upplev den glädje som är det sanna kreativa uttrycket.

  • Gör vad som känns naturligt för dig speciellt aktiviteter som du hade som barn.

Mer Färg
Fråga dig själv hur du kan få in färg i ditt liv. Om du är som jag så går mer än hälften av din garderob  i svart och grått. Jag gillar ännu de färgerna men lite trist är det utan färg eller mönster.

  • Ta in mer färg i dina kläder. Du kan också göra dig uppmärksam på färger i din omgivning och ge dem möjlighet att absorbera i din energi. Vi renoverade några ställen i huset och ett rum blev post-jätte-gult och köket läppstift-rött. Det är gott!
  • Vilken var din favoritfärg som barn? Använd den.

Lek
Barn är alltid på jakt efter det roliga. Nu är det dags för dig att vara lekfull. Huvudsyftet med lek är att stimulera till skratt och glädje.

  • Spela ett spel,
  • Utöva en sport
  • Lek med en leksak
  • Prata med någon på ett lekfullt sätt

Rörelse
Barn är ständigt i rörelse. Deras energi är elektrisk och ofta kan de inte sitta still. Som vuxna tenderar vi att inte röra os i onädan. Att röra sig är inte bara bra för din fysiska kropp utan det är också ett fantastiskt sätt att hålla ditt yngre jag glad och upprymd.

  • Dansa en ohämmad dans. Gör det när andan faller på.
  • Gå med snabba steg, inne eller ute.

Be om hjälp
Barn har inga problem att be om hjälp när de behöver det. Som vuxna tror vi ofta att det är en svaghet att be om hjälp. I själva verket visar det på mod.

  • Be om hjälp, kanske du får ett ja!

Fira
Vi tenderar att oftare fira barns resultat. Barnen uppmuntras att fira vid varje viktig milstolpe i livet.  När de lär sig att göra något nytt, när de blir större, när de blir oberoende av sina föräldrar. Det är även viktigt för vuxna att fira sina framgångar, nya kunskaper och personliga utveckling.

  • Fira på ett sätt som vårdar din själ.  Bjud in människor att känna glädje med dig och njuta av att vara i centrum för uppmärksamheten, precis som ett barn skulle ha gjort.
    Antijante – Du har något ingen annan har, du är helt unik…

kramkudde

Chefsegenskaper

Sju typer av chefsegenskaper
(karaktärsbrist / begränsning / personlig defekt / stötesten, vad du föredrar).
Chefsskap är något som inte bara ledare och chefer på arbetsplatser od. innefattas av utan även var och en av oss i betydelsen av att leda oss själva, som människor och goda samhällsmedborgare.
Här listas egenskaper och rädslor från de mest introverta till den mest utåtriktade:

Egenskaper                 Rädslor
Självunderskattning       (nedsättande / minskande / nedvärdera sig själv)
Självdestruktion            (sabotera / straffa / skada sig själv)
Martyrskap                   (förneka ansvar för sig själv)
Envishet                       (motsätter sig förändring i sitt liv)
Girighet                        (självisk, överflöd, överkonsumtion)
Arrogans                     (uppblåsning / upphöja / övervärdera sig)
Otålighet                     (intolerans mot frustration / hindrande / fördröjning)

Sju grundläggande rädslor: Rädslan kan vara skräck för att något man har specifik dålig erfarenhet av inträffar igen. Eller så kan det vara mer av en fruktan för vissa skräckfyllda saker som alltid hotar att bli värre. Hursomhelst ger det personen en känsla av otrygghet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Otålighet och martyrskap är båda om våra handlingar. Det är som om det är en viljornas kamp som pågår mellan oss själva och andra eller livet eller bara i oss själva.

Med otålighet hatar vi när något stör vår vilja eller sinkar oss. Frustration är oacceptabelt.
Med martyrskap känner vi ett ständigt behov av att skylla på andra för våra egna handlingar. Ansvaret ligger alltid någon annanstans.

Girighet och självförstörelse är båda om vår personliga existens och relation till livet. I båda fallen finns det ett tänkesätt som hindrar oss från att någonsin känna att det är okej i livet.

Girighet gör att vi känner ett behov av att ta och hamstra som om det fanns en ofantlig brist på saker: Men känslan av brist är som ett bottenlöst hål.
Självförstörelse gör vår existens alltmer outhärdlig. Det finns en konstant inre oro som gör att vi vill komma bort från oss själva.

Arrogans och självunderskattning är båda om att kontrollera hur vi uppfattas eller åtminstone hur vi föreställer oss att vi uppfattas.

Med arrogans känner vi ett behov av att ses som bättre än andra eftersom att vara genomsnittlig är oacceptabelt. Det är en komplex överlägsenhet.
Självunderskattning gör att vi känner ett behov av att ses så lite som möjligt eftersom vi anser oss vara totalt otillräcklig.  Detta är ett mindervärdeskomplex.

Envishet är helt enkelt en förändring i någon form.
Med envishet, känner vi ett behov av att hålla i allt precis som de är och vara utan påverkan utifrån.

Vi har alla delar av alla sju av dessa negativa mönster inom oss. Det följer med människans villkor. Och vi kan påverkas av någon av dem då och då. Men beroende på vilken av dessa mönster som är ditt främsta särdrag så är det alltid det undermedvetna som drar i din strängar, blottar din Achilles häl.

För vårt psykiska välbefinnande, personlig utveckling och andlig utveckling senare i livet så innebär våra särdrag en utmaning. För att övervinna dem så måste vi bli mer medvetna för annrs kan det gå käpprätt åt fanders.

 

Jobb, jobb, jobb

Jobb, jobb, jobb är dagens mantra. Skapa nya jobb, dela på befintliga arbeten. Reinfelts scenario är nu ett faktum. Det om att öppna inte bara våra hjärtan utan även våra gränser och lära oss bortskämda medborgare att vi har det för bra. Nu är det hög samtalston om att genomföra låglönesatsning för att få in nyanlända i integrationsprocessen. Men vi står inför en global omvälvning av vilka jobb som kommer att finnas i framtiden. Den höga takten av smarta robotar har snart kommit till att en av våra största arbetsgeneratorer, transport, snart ersatts av robotar. i dags dato är autostyrda bilar mm något bättre än människan och det kan vara gott nog.

Det som redan är här:

  • Stigande geopolitisk flyktighet
  • Mobilt internet och molnteknik
  • Framsteg inom datorkraft och Stordata
  • Crowdsourcing, att dela ekonomi och peer-to-peer-plattformar
  • Ökande medelklass i tillväxtmarknader
  • Unga demografi i tillväxtmarknader
  • Snabb urbaniseringen
  • Ändra arbetsmiljöer och flexibla arbetsformer
  • Klimatförändringar, naturresurser  begränsningar och övergången till en grönare ekonomi

2015–2017

  • Ny energiförsörjning och teknik
  • Artefakternas Internet
  • Avancerad tillverkning och 3D-utskrifter
  • Livslängd och åldrande befolkning
  • Nya konsument oro
  • etiska och integritetsfrågor
  • Kvinnors ökade ambitioner och ekonomisk makt

2018–2020

  • Avancerad robotteknik och autonoma transport
  • Artificiell intelligens och maskininlärning
  • Avancerade material, bioteknik och genomik

Inför det 4:e paradigmskiftet kan du läsa mer om framtidesn jobb här:

http://www3.weforum.org/docs/Media/WEF_Future_of_Jobs_embargoed.pdf

Novembermörkret gör oss deppade

Novembermörkret gör oss deppade . Här uppe i Norden är det många som känner sig påverkade på något sätt av bristen på dagsljus så här års. Vissa påverkas så mycket att de drabbas av en depression som kan vara minst lika allvarlig som icke årstidsbunden depression.
Tillståndet SAD, Seasonal Affective Disorder eller årstidsbunden depression visar sig som en ständig trötthet trots mycket sömn, total brist på koncentrationsförmåga, en orkeslöshet som gör att det är totalt ointressant att umgås och vara social.
Den enda sug man känner är efter godis och andra kolhydrater.  Det är en rubbning av den biologiska klockan som går fel och inte reglerar till exempel sömnhormonet melatonin som den ska.
Utan solljus som behövs under vintern ökar melatoninet och vi blir tröttare. Botemedlet är förstås ljus. Ut i dagsljuset! Minst 20 minuter om dagen behövs för att sola tallkottkörteln, som utsöndrar melatoninet, är experternas ordination. Människan har sedan urminnes tider vetat om att årstiderna påverkar hälsan och humöret. Men det är bara sedan mitten av förra seklet som man vetenskapligt studerar hur funktionerna påverkas.
Melatoninutsöndringen sker när det är mörkt och kan avbrytas av starkt ljus via ögats näthinna. Därför har man i några årtionden använt ljusterapi som behandlingsmetod. Men metoden har varit väldigt omstridd och den till och med är utdömd av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Men det skadar inte att prova vad som funkar för sig själv. Prio ett är att gå ut och gå i dagsljuset. Snart vänder det!

Samarbete till utmattning

Samarbete till utmattning

I vår globala företagsvärld är samarbete och samsyn på arbetsplatsen bra men det är inte ovanligt att formerna för detta går till överdrift.

Rob Corss, Reb Rebele och Adam Grant skriver i en artikel i Harvard Business Review att det är mycket tid som människor tillbringar i möten, i telefon och svara på e-post. På många företag ligger det runt hela 80% av arbetsdagen. Vilket ger en minimal tid för de anställda att utföra det egentliga arbetet. En följd av det är att man tar hem arbetet som i sin tur genererar en hög risk att bli utbränd, något som är mycket kostsamt för företag och samhälle.

Vidare är arbetsfördelning skev inom de ca 300 företag som forskarna studerat. I de flesta fall, 20% till 35% av mervärdes samarbeten kommer från endast 3% till 5% av de anställda.

De menar att det som börjar som en positiv spiral med samarbete och samsyn snart vänder till en negativ spiral. Fler av de anställda blir institutionella flaskhalsar och ännu mer krav på de redan högpresterande.

Artikelförfattarna menar att det är viktigt att skilja mellan tre typer av samverkande resurser som enskilda anställda investerar i för att skapa värde. Informativa, sociala och personliga informationsresurser är kunskaper och färdigheter. Dessa tre resurstyper är inte lika effektiva.
Personliga resurser är ofta standard efterfrågade när människor vill samarbeta. I stället för att be om specifik informations- eller sociala resurser, eller ännu bättre, söka i befintliga databaser såsom rapporter eller kunskaps bibliotek så frågar folk om praktisk hjälp fast de kanske inte ens behöver. det  Ett informations utbyte som borde ha tagit fem minuter eller mindre förvandlas till en 30-minuters session som tagit onödigt mycket personliga resurser i anspråk.

Alla försök att öka organisationens samarbets effektivitet menar författarna bör börja med en förståelse för det existerande utbudet och efterfrågan. Elektroniksa analysverktyg kan ge värdefull för att identifiera de personer som är mest i riskzonen för samarbets överbelastning. När det är gjort, kan du fokusera på tre saker:

  • Uppmuntra beteendeförändringar.
  • Utnyttja tekniken och fysiskt utrymme för att göra informativa och sociala resurser mer tillgängliga och mer öppet.
  • Överväg strukturella förändringar.

Samverkan är verkligen svaret på många av dagens mest akuta utmaningar. Men mer är inte alltid bättre. Ledare måste lära sig att känna igen, främja och effektivt distribuera rätt typ av gemensamt arbete.  Effektivt användande av samverkan kan öka oddsen för att få mer gjort av själva arbetet och minska risken på individnivå för ökad utmattning

Källa: Collaborative Overload

 

Var här och nu

Var här och nu. Bli centrerad och grundad Vi lever i en hektisk tid och det är lätt att tappa fokus med ständiga avbrott och en superlånga att-göra-listor.

Ett par sätt att känna sig mer centrerad och jordad är meditation, men det tar tid. Ett annat sätt som funkar bra är motion men det tar tid.

Några enkla sätt för att kan snabbt känna sig mer närvarande och fokuserad är följande:

  • Ät långsamt. Tugga långsamt och noga och njut av smaken på det du äter.
  • Lägg märke till dina känslor. Stäng ögonen ett ögonblick och skanna igenom din kropp. känn efter hur det känns.  Håll fast spänning, ansträngning eller motstånd. Låt det bara vara, släpp känslan… och andas.
  • Bejaka din kontakt med jorden eller universum. När du betänker att du är en del av en större helhet verkar det du försöker göra inte fullt så stort.  Det är lättare att låta det vara enklare.
  • Bejaka ditt sinne för humor. Skrattet ökar din energi och gör dig mer närvarande.
  • Stanna upp och se dig omkring. Se och ta tag i varje detalj av platsen du befinner dig på. 

Symbolarbete:
Fråga dig själv sedan om vad jag behöver göra nu eller härnäst. Lägg märke till vad som kommer till dig. Skriv, måla, dansa eller skapa musik av det som kommer till dig.

Att-inte-göra-lista

Att-inte-göra-lista eller att-göra-lista. Brukar du skriva att-göra-listor? Jag gör det i stressiga tider för att hålla reda på ”måsten”. Men sedan går livet sin gilla gång ändå. För jag har ju lagt mycket tid och energi på allt det där jag borde göra. Energiläckor av gigantiska mått har blivit resultatet. Och inte är huset färdigbyggt än och nu har barnen flyttat ut. Hoppsan, så kan det gå.

Det pågår olika tankar om höger och vänster hjänhalva och dess förtjänster. Men listor måste vara vänster hjärnhalvas dröm. Att skippa listan och göra vad som faller en in är näring för den högra hjärnhalvan. Att gå på intuition och känna in vad som jag vill göra härnäst. Det vi behöver göra för vårat välbefinnande är ofta inte i paritet med planeringar.
Om vi går med flödet minskar stress, ökat välbefinnande och ger utrymme för att låta nya saker komma in och få plats i livet.

Med listor kan du fokusera på viktiga saker som måste göras men med fri tid, utan agenda så kan du ge plats för drömmande, skapande och bara-vara-tid. Att tillåta sig göra det utan skuldkänslor är en viktig ingrediens för välbefinnandet. Vi vet ju detta men låter oss falla in i planerandets tyranni lika illa är det väl att skriva en att-inte-göra-lista.

Symbolarbete
Balans mellan planerandet och ledig space behöver vi för att minska stress och förbli friska och sunda individer. Hitta en tyst, lugn plats och fråga dig själv vad du behöver för återställare. Vilket kreativt utrymme kan du ge dig idag/veckan/måndaden?

Bli av med skammen

Bli av med skammen
För att frigöra sig från livshämmande skam börjar det med att identifiera och erkänna sin egen skam. Det är först då det är möjligt att ta bort den tyngande skambördan och känslan av att vara otillräcklig, behövande och sårbar.

Det är viktigt att förstå och identifiera
hur man har handlat då man försökt gömma undan skammen
vilka roller och skyddsmurar man har skapat åt sig
sina egna skamknappar – vilka situationer och saker väcker starka skamkänslor.
När man identifierar det som utlöser skamkänslan kan man börja lära sig att på ett nytt sätt reagera på situationer som ger upphov till skam.

Godkänn och förlåt dig själv

Frigör dig från skammen och ta dig upp igen genom att
medge din svaghet
älskar dig själv
godkänner dig själv som du är, med alla dina egenskaper och brister.
visa ditt sanna jag – du är unik och värdefull
För sig själv och för andra är det viktigt att man lär sig att förlåta. Då kan man godkänna sig själv som en hel människa som är ofullkomlig och som ibland misslyckas, och som längtar efter kärlek, närhet och godkännande.

Från skam till självrespekt
När man vågar prata om sin skam så förlorar den sitt värde och kommer så småningom att försvinna. Det finns ett par förmågor som är bra att utveckla för att hitta självrespekt som ersättning av skammen. Det är:
Positiva självbilder
Hantera sin inre kritiker eller domare
Trösta sig själv
Sätta gränser

Symbolarbete
Att skriva och att tala är bra sätt i hanteringen av skammen. Det enklaste är att först skriva om sina känslor till exempel i en anteckningsbok. Skrivandet möjliggör att på en okomplicerat sätt att erkänna skamkänslorna först för sig själv. Därefter kan man erkänna dem för någon annan, till exempel närstående eller någon som man kan känna tillit till.

Snigelliv

Snigelliv
Våren står börjar knoppas, sviterna efter jul- och nyårshelgerna har övergått i lite lätt sommar och semesterstress. Ska jag ta tidig eller sen semester i år? Måste bestämma det snart? När kan man sätta blommor i krukan på balkongen? Oj, vad jag lagt ut i vinter, behöver köpa nya kläder men bilen behöver nya däck… Oj, nu blev det mycket… Allt går så fort, av bara sig själv. Jag är inte ensam, överallt är där stressade människor i energilösa kroppar och tomma själar. Är det en ström som går att ta sig emot? Ett bra tips är att ta till djurrikets förebilder – snigeln. Gör allt i ultrarapid, tja i alla fall låååångsaaamt.

Hur rör du dig när du går? Ett tips jag fick när jag bodde i centralt i Stockholm och beklagade mig över svårighetrna att manövrera mig fram på Drottninggatan var att gå riktigt snabbt, då viker folk undan och det stämde bra. Problemet är ju att alla gör det idag så den strategin funkar inte. Men att göra tvärtom gör det. Gå riktigt långsamt. Prova!

Mina söner är fenor på att smattra på datorns tangentbord och jag har börjat ta efter det. Jag till och med försöker i omgångar att ta fram skrivmaskinskunskaperna jag fick lära i högstadiet på 70-talet. Där man fick skriva med en skärm över tangenterna så man skulle tvingas hitta i blindo. Men hur bra är det att göra allt så fort som möjligt? Till vad stressar vi? Att lägga i en lägre växel gör att när jag är ute och går upptäcker nya saker hela tiden. Nya tankar får ta plats eller tid att tänka en hel tanke färdig. Att ta det lungt vid datorn eller sms:andet minskar risken för fel i tanke och skrift och även missförstånd kan undvikas.

Ett stort problem för mig är mat och speciellt att jag äter så fort. Maken brukar pika mig ibland och fråga om jag hann känna smaken. Och han har så rätt. Jag har nästan hundens beteende i det avseendet. Glurp, svälj. Men att äta så långsamt som möjligt är en utmaning som jag jobbar med. Att överhuvudtaget göra en sak i taget är svårt men i längden tidsbesparande och ger bättre resultat på flera plan. Så fram för att leva snigelliv.

Walk and talk

Walk and talk har blivit ett begrepp i terapi. En metod där man i samtal får motion under en promenad i naturen. Om man använder detta som återkommande metod så kan den regelbundna träningen till och med få nya hjärnceller att växa. Utvecklingen av demenssjukdomar kan avstanna och motionen kan även positivt påverka olika sjukdomstillstånd. Dessutom stärks självkänslan medan även humör och sömn blir bättre med motion. Personer som lider av nedstämdhet och depressioner kan bli avsevärt bättre om de börjar röra lite mer på sig.
Kropp och knopp hänger ihop och därför kan fysisk aktivitet hjälpa oss att bryta oss loss från tankeblockeringar. När vi aktiverat vårt tänkande kan vi lättare öva upp förmågan att ifrågasätta sina tankemodeller om sig själv och andra.  Superbra!

Walk and talk används också som en alternativ mötesform inom olika företag och organisationer. Att byta miljö från jobbet då och då att dessutom röra på sig är bra för både hälsa och kreativitet. Så istället för att sätta sig och ta en kaffe eller luncha tillsammans utnyttja mötestiden och ta en promenad samtidigt.
Men hur lyckas du med att få gå-mötet effektivt? Harvard Business Review listar i en artikel följande punkter:

  • Välj destination med omsorg. Att ha ett mål, till exempel en sevärdhet eller något annat intressant, ger deltagarna högre motivation och gör mötet mer effektivt än att bara gå en promenad på måfå.
  • Undvik onödiga kalorier. Avsluta inte mötet med en glassliknande latte – då försvinner hälsoaspekten i mötesformen.
  • Håll mötet litet. Var max tre stycken. Det blir krångligt att prata gåendes om ni är fler än så.
  • Överraska inte. Det är inte kul att gå tre kilometer i obekväma skor eller i en för tunn kappa. Säg därför till i förväg så dina kunder, medarbetare, eller affärspartners är med på vad som gäller och kan klä sig därefter.
  • Ha kul. Forskning har visat att de som använder sig av gående möten, i högre grad än andra, upplever att de är nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. Så njut av den friska luften och ha kul under ert möte.

Tankar i rörelse får igång oss, fysiskt som psykiskt och kan ge oss distans till problem genom att se och uppleva dem på annat sätt. Fysisk aktivitet är oskcå bra både för att gå ner i vikt och få bättre kondition! Win-win!