Att-inte-göra-lista

Att-inte-göra-lista eller att-göra-lista. Brukar du skriva att-göra-listor? Jag gör det i stressiga tider för att hålla reda på ”måsten”. Men sedan går livet sin gilla gång ändå. För jag har ju lagt mycket tid och energi på allt det där jag borde göra. Energiläckor av gigantiska mått har blivit resultatet. Och inte är huset färdigbyggt än och nu har barnen flyttat ut. Hoppsan, så kan det gå.

Det pågår olika tankar om höger och vänster hjänhalva och dess förtjänster. Men listor måste vara vänster hjärnhalvas dröm. Att skippa listan och göra vad som faller en in är näring för den högra hjärnhalvan. Att gå på intuition och känna in vad som jag vill göra härnäst. Det vi behöver göra för vårat välbefinnande är ofta inte i paritet med planeringar.
Om vi går med flödet minskar stress, ökat välbefinnande och ger utrymme för att låta nya saker komma in och få plats i livet.

Med listor kan du fokusera på viktiga saker som måste göras men med fri tid, utan agenda så kan du ge plats för drömmande, skapande och bara-vara-tid. Att tillåta sig göra det utan skuldkänslor är en viktig ingrediens för välbefinnandet. Vi vet ju detta men låter oss falla in i planerandets tyranni lika illa är det väl att skriva en att-inte-göra-lista.

Symbolarbete
Balans mellan planerandet och ledig space behöver vi för att minska stress och förbli friska och sunda individer. Hitta en tyst, lugn plats och fråga dig själv vad du behöver för återställare. Vilket kreativt utrymme kan du ge dig idag/veckan/måndaden?

Bättre chef med symbolarbete

Bättre chef med symbolarbete

Jag hade förmånen att gå på en otroligt inspirerande föreläsning i Eskilstuna 13 november 2015 med musikern och forskaren Julia Romanowskas. Hennes forskning visar att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes SCHIBBOLET modell genomgår stora förändringar, vilket bland annat även får positiv följdverkan genom att deras medarbetare mår bättre.

Julia Romanowska är utbildad musiker och musikpedagog och har jobbat på institutioner, skolor och som freelance. Senare i karriären jobbade hon som managementkonsult och chef för konsulter. Där gick hon många olika typer av ledarskapsprogram, bland annat UGL i försvarets regi, något som gav henne ett otroligt tycke för metoden och för  vilken hon också senare blev certifierad UGL handledare.

Julia hade på privat basis arbetat fram ett koncept med textläsning och musik, i en slags föreställningar som hon började med i sitt hem tillsammans med vänner och bekanta. Ur detta och ledarskapsutbildningar växte tanken om att hon saknade något i UGL och traditionella ledarskapsutbildningar och hon ville testa något nytt. Hon tog då kontakt med Töres Teorell på KI, Stockholm och lade fram sin forskningsidé och hon disputerade 2014 med avhandlingen “Improving Leadership Through the Power of Words and Music”.

Hennes modell, SCHIBBOLET, är  en ledarskapsutbildning som inte handlar om ledarskap. Den bygger på en konstnärlig föreställning där olika textfragment läses ackompanjerad av musik. Och det kan få både chefer och medarbetare att må bättre, visar hennes avhandling med klar tydlighet. Jag skulle vilja kalla det för ett paradigmskifte i ledarskapsutbildning. Något som man lägger ofantliga pengar på och ändå leder till sämre resultat och ökad fysisk och mental ohälsa på arbetsplatser.

Hennes 10 månader långa försök med 47 chefer innebar en kontrollgrupp som genomgick traditionell ledarskapsutbildning (n=24) och en experimentgrupp som genomgick SCHIBBOLET (n=23). Försöket initierades och avslutades med fysiska och skriftliga tester av försökpersonerna och 4 underställda medarbetare. Man tog blodprov för att mäta ett par olika stressparametrar före provperioden och vid avslut. Man svarade också på frågor om mental hälsa före och efter testet.

I kontrollgruppen började man som brukligt är att var och presenterar sig med namn och CV och hela kitet.

I SCHIBBOLET, experimentgruppen var platsen Dramaten i Stockholm. Deltagarna vet inget vad som väntar, det vet inte ens i slutet på testet namnen på de andra förskspersonerna i gruppen. På scenen sitter en man och en kvinna och högläser mer eller mindre obegripliga textfragment till musik då och då, på hög volym. Föreställningen är ingen vanlig teaterföreställning utan har mer av en drömliknande form. Föreställningar tar upp frågor av djup existentiell art med stor känslobredd, te.x. ondska, folkmord, övergrepp, destruktivitet, mänskliga storheter och mod. De tolv tre timmars långa sessionerna, börjar genom att deltagaren reflekterar i sin skrivbok, efter föreställningen diskuterar man i gruppen, ledd av en återhållsam moderator och därefter avslutar man med att skriva sina reflektioner i sin bok.

Konventionella ledarskapskurser lägger vikt vid att bekräfta deltagarna och lära ut olika ledarskapsmodeller. Men med Julias konceptet finns ingen bekräftelse eller svar på hur man ska bete sig. Det är inte något fokus på dig som ledare. I stället handlar det om att lära sig ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap.

Julias forskning visar även efter ett och två års tid att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes modell genomgår stora förändringar, vilket även leder till att deras medarbetare mår bättre och gett högre produktivitet på arbetet.

”Om man utsätts för så starka upplevelser skakar det om och leder till eftertanke. Någonting händer och det växer fram en starkare känsla av ansvarstagande.”

Den teoretiska modellen som Schibbolet bygger på kallas estemetik, vilket står för samspelet mellan estetik, emotion och etik.

”Upplägget är inte begripligt utan skapar snarast en desorientering hos publiken. Det går inte att slå ifrån sig eftersom det inte är logiskt. Här fungerar inte den in­­vanda frågan om vad som är nyttan med detta”

De faktorer som Julia Romanowska ­tittade på under uppföljningen var psyko­logiska, sociala och biologiska aspekter hos cheferna och deras medarbetare:

  • psykologiska aspekterna handlade om mental ohälsa, sömn, utmattnings­syndrom och depression.
  • psykosociala faktorerna handlade om hur man hanterade konflikter, kränkningar och liknande, och i vilken utsträckning personerna använde sig av så kallad dold coping, det vill säga undvikande strategier. Även självkänsla var ett av måtten.
  • biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-s som är centralt för biologisk motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress.

Samtliga dessa faktorer förbättrades hos både chefer och medarbetare i SCHIBBOLET-gruppen. I den andra gruppen däremot försämrades de. Cheferna och deras med­­arbetare mådde med andra ord sämre mentalt och var mer stressade.

Som en del av uppföljningen fick medarbetarna även bedöma sina chefers beteende i fråga om stresshantering och låt gå-attityd både före testperioden och i avslutningen. Schibbolet-gruppen beskrev då att de tyckte att deras chefer hade börjat ta ett större ansvar och inte var lika undvikande medan chefen själv tycker sig vara mer osäker. Chefen hade en ökad motivation till ansvarstagande, minskad låt-gå-attityd och större stresshanteringsförmåga. En förklaring är att de rannsakade sitt beteende och blev ödmjukare. De hade fått ett annat sätt att se sig själv och kommit till djupare insikt att alla människor har en historia. Det skedde en förskjutning från att utöva makt till att ta ansvar i Schibbolet-gruppen.

Kontrollgruppens chef tyckte sig själv ha blivit en bättre chef men medarbetarna uppvisade sämre resultat och tyckte sig ha fått en sämre chef.

Som jag sa inledningsvis var det en otroligt inspirerande föreläsning av Julia Romanska. Att detta arbete på symbolnivå ger så stora mätbara positiva förändringar kan man väl inte fortsätta ignorera som flum. Heja Julia, I love you!

 

 

Energimedicin

Energimedicin är framtidens medicin eftersom den dels är ofarlig och dels mycket verksam. Det innebär tillförsel av energi och vibrationer i olika former. Dessa kan vara i form av ljud som helande sång och ljud.

Sång har många hälsofördelar såsom att det:

  • Minskar stress och förbättrar humöret.
  • Sänker blodtrycket.
  • Stärker immunförsvaret
  • Förbättrar andningen
  • Minskar upplevd smärta
  • Förbättrar känsla av rytm
  • Främjar lärande hos barn
  • Skapar trösterika minnen
  • Främjar kommunal sammanhållning
  • Ger tröst
  • Motiverar och stärker

Ljud kan påverka frekvenser av hjärnvågor och främjar välbefinnandet.

Tillförsel av energi och vibrationer kan ske i form av biofotoner genom healing som alla människor kan ge…och ta emot. Ljusenergi genom sol och dagsljus, UV-ljus och infrarött ljus. Och energi genom mat! Mat är som bekant  livsviktigt för oss men kan ge biverkningar i för höga doser och allt för ensidig sammansättning.

Med hjälp av akupunktur, zonterapi, akutryck, magnet på akupunktur punkter kan energin och energiströmmen i kroppen regleras. Dessa metoder har prövats och utarbetats under lång tid i människlighetens historia. Nyare metoder är sån´t som har kvant som prefix som kvantmedicin. Här sänder man in rätta frekvenser in i kroppen efter avläsning av den sjuka där sjukdom och bakterier härjar.

Medvetandet och det undermedvetna styr både nervsystemet och hormonsystemet. Visualisering som tillämpas framförallt inom hypnos har visat sig i experiment ge bl.a. fördubbling av mördarceller på få timmar. Som självhealing är visualisering ett fantastiskt redskap genom t.ex självhypnos.

Magneter är läkande och magnetfältteknologi speedar upp de mest basala kemiska reaktionerna i kroppen  och ökar de normala processerna. Syre och näringsämnen transporteras raskt in och avfallsprodukter slängs ut lika snabbt. Skadad väv byggs snabbare upp.

Med statiska magneter som sätts på olika ställen på kroppen styrks energiströmmen i kroppens meridianer vid placering på akupunkturpunkter. Detta ökar även aktiviteter av enzymer som är – liv.

Gå med i en kör, det är hälsofrämjande på många sätt!

Sångfakta från Encyclopedia of Entertainment

Carsten Vagn-Larsens föredrag om energimedicin på:


Hjärnspratt

Tycker du att det rör sig på bilden?

 

Är du säker? Fokusera!

 

 

Du kanske ska ta det lugnare? Nästa då?

 

Det är faktiskt stillbilder… Hjärnan lurar oss hela tiden. Vårt öga har ett litet område som tar upp informationen och olika områden med olika skärpa. Så när du rör huvudet så  är det de olika områdena som rör sig med bilden och vår hjärna upplever det som om bilden rör sig.

 

Parallella eller icke?

 

Dessa exempel på hur hjärnan spelar spratt visar också hur våra föreställningar om hinder i livet kanske har byggts upp av hjärnspöken. Exempel på hur du övar dig “fokusera” kan vara genom terapi, meditation, estetiska uttryck eller annat som är bra just för dig.

 

 

Dominerar höger eller vänster hjärnhalva?

Dominerar höger eller vänster hjärnhalva? Åt vilket håll snurrar ballerinan?
Vi ser ofta ballerinan snurra åt ett håll beroende på vilken hjärnhalva som är dominerande. Med övning och hjärnkraft kan du få henne att snurra åt andra hållet.
Om du tänker på någon beräkning, schema ed så snurrar hon moturs. tänker du på något kreativt så snurrar hon medurs.

 

Snurrar ballerinan med-eller moturs?

Titta en stund på ballerinan så ser du hur hon byter håll…

 

Dominant Höger hjärnhalva (medurs)
Intuitiv
Ser i Bilder och Symboler
Ickelinjär
Helhetsyn
Slumpmässig
Abstrakt
Nuvarande och framtida
Filosofi och religion
Tror
Uppskattar
Rumsuppfattning
vet objektfunktionen
Fantasi baserad
Presenterar möjligheter
Häftig
Risktagande

Dominant Vänster hjärnhalva (moturs)
Logisk
Numerisk
Linjär
Rationell
Analytisk
Konkret
Objektiv
Ser Detaljer
Sekvensiell
Ord och språk
Nuvarande och tidigare
Matematik och naturvetenskap
Kan förstå
Veta
Ordning / mönster uppfattning
Verklighets baserad
Strategisk

Denna dominans har inverkan på yrkesval, karriär, val av hobbys, vänner mm.

 

 

FACIT – Här får du hjälp att se henne snurra åt andra hållet.

Psykologisk Kinesologi

PSYCH-K innebär Psykologisk Kinesologi. Våra tankar påverkar oss väldigt mycket. Men det är inte bara våra medvetna tankar som påverkar oss utan det gör i väldigt stor utsträckning även våra undermedvetna tankar. Det är anledning till varför det inte alltid är möjligt att bara tänka positivt, affirmera och bestämma sig på medveten nivå att skapa en varaktig förändring. Vi har nog alla stött på patrull när vi försökt oss på detta. Eftersom orsaken till att du inte tror på dig själv eller anledningen till att du är rädd för något finns i det undermedvetna sinnet är det just där som förändringen behöver göras. PSYCH-K är ett effektivt och snabbt sätt eftersom det är en metod som lär oss att åstadkomma förändringar i det undermedvetna och som gör det möjligt att sluta motarbeta oss själva. Det är ett praktiskt och användbart verktyg som kan tillämpas inom många olika områden från organisationsutveckling till personlig utveckling. Och kombinerat med andra terapimetoder är det väldigt effektivt för att få tillstånd den förändring du vill ha i ditt liv.

PSYCH-K har utvecklats av Dr Robert M. Williams efter många år av att inte nå de resultat han ville uppnå genom sin psykoterapiutövning. Processen i PSYCH-K sker genom muskeltestning för att direkt kommunicera på den undermedvetna nivån. Detta tillsammans med vissa frågor från facilitatorn i en process som kopplar ditt medvetna sinne och ditt undermedvetna till att arbeta tillsammans. PSYCH-K får hela hjärnan att samarbeta för önskat resultat.

PSYCH-K Free your Mind

Kur mot depression

Depression verkar vara en biprodukt av det moderna livet – men kognitiv beteendeterapi förefaller vara en stor del av lösningen.

Vi borde vara lyckligare än vi är. Svenskar är säkrare, rikare och friskare än de flesta människor på planeten och vi kan se fram emot att leva längre och oändligt mycket mer bekväma liv än de flesta av de generationer som gått före oss.

Så varför är vi så deprimerade? Trots våra extraordinära fördelar kommer mer än en av tio svenskar att uppleva depression någon gång under sina liv. Förskrivningen av anti-depressiva är skyhög och vi fortsätter att uppleva mycket högre nivåer av depression än personer som lever ett mycket tuffare liv än vad vi gör. Den traditionellt låga frekvensen av depression i utvecklingsländer tycks stiga när människor antar västerländska livsstil. En märklig ekvation.

Den amerikanska klinisk psykologen Dr Steve Ilardi ville försöka att spåra depressions epidemin till sin källa och menar att vi aldrig var avsedda för dålig näring, stillasittande, inomhusarbete, ständig sömnbrist-, socialt isolerade och det frenetiska tempot i vår tid. Våra kroppar är ännu programmerade för en stenålders jägar-samlar livsstil. Vi har inte utvecklat gener som hjälper oss att avvärja depression, eftersom vår livsstil som stenåldersmänniskor gav oss alla skyddsfaktorer vi behövde: solljus, fysisk aktivitet, bra kost, mycket sömn, massor av social interaktion och ingen tid att sitta och grubbla. Nu vill ingen romantisera livet som jägare-samlare men vi måste vara smarta och respektera vårt genetiska arv.

I undersökningar av antidepressiva läkemedel visar det att bara 20-35% av människor som använder antidepressiva medel är fria från depression efter sex månader. Medlen kan också ha skadliga biverkningar, bland annat kan de öka självmordstankar, emotionell avstängdhet, sexuell dysfunktion, viktökning och sömnlöshet.

KBT dissar den freudianska teorin om att låsa upp förträngda barndomstrauman och vill istället få människor att utmana sina negativa tankar. Det finns många bevis att KBT fungerar lika bra som antidepressiva medel och dessutom har långtidsverkan.

Ett steg i KBT är att uppmana deprimerade patienter att avbryta den skadliga cykeln av sina negativa tankar genom att ta upp belönande aktiviteter som att vara aktiv, leka, vara kreativ och att umgås. Detta kan också sägas vara en av grundbultarna i symbolterapin. Denna bedrägligt enkla strategi av att förändra beteendet hos klienten är en effektiv antidepressiv psykoterapeutisk teknik.

Det finns ingen one-size-fits-all behandling när det gäller depression. Ilardi har utvecklat en livsstils baserad depressions behandling som omfattar beteendeförändring tillsammans med andra saker som är kända för att skydda mot depression som punkterna nedan; omega-3 fettsyror, motion, solljus, social anslutning och sömn. Han har nu skrivit en bok om behandling, heter The Depression Cure: The Six-Step Program att besegra depression utan droger. (Se länk i slutet på dokumentet). Programmet är ett botemedel mot en västerländsk livsstil som har drivit farligt ur kurs. “Mycket av det är sunt förnuft – vår mormor kunde ha berättat för oss det här” menar Ilardi.

De sex stegen i programmet är:
1. Omega-3 fettsyror
Hjärnan behöver omega-3 för att den ska fungera. Med en brist på dessa fetter finns en ökad risk för många former av psykisk sjukdom, däribland depression. Många forskningsstudier tyder på att omega-3 kan vara bland de mest effektiva antidepressiva substanser som någonsin upptäckts. Så ät mer fisk.

2. Engagerad aktivitet
Engagerande aktivitet håller oss från oro som orsakar depression. En stor riskfaktor är att vara för mycket ensam, om den inte är självvald. När du interagerar med en annan person så har inte dina negativa tankar lika stor chans att få utrymme. Vad du sysselsätter dig med är underordnat, det kan även vara något mycket enkelt.

3. Fysisk träning
Fysisk träning är viktigt, åtminstone för vår hjärna. Även lättvarianter som en halvtimmes promenad tre gånger i veckan ger effekt. Så det är bara att sätta igång och inte vänta till det perfekta tillfället, när du har tid. Ta dig tid, det är ju livsviktiga grejer vi pratar om – din hälsa och välbefinnande.

Det finns många publicerade studier på de antidepressiva effekter av träning. Olika aktiviteter som promenader, cykling, jogging och styrketräning har alla visat sig vara lika effektiva för det ändamålet. Det är också klart hur de fungerar., träningen förändrar hjärnan. Aktivitetsnivån ökar av viktiga kemikalier i hjärnan som dopamin och serotonin (samma neurokemiska måltavla populära droger som Zoloft, Prozac och Lexapro). Motion ökar också hjärnans produktion av en viktig tillväxt hormon som kallas BDNF. Eftersom nivåerna av detta hormon sjunker vid depression så börjar vissa delar av hjärnan att krympa med tiden, och inlärning och minne försämras. Men motion vänder denna trend och skyddar hjärnan på ett sätt som inget annat kan. Så opp och ut och gå!

4. Exponering av solljus
Det finns ett samband mellan exponering av ljus och depression. Hjärnan mäter hur mycket ljus du får varje dag, och den använder denna information för att återställa kroppens inre klocka. Utan ljus exponering, blir kroppens klockan så småningom ur synk, och när det händer, vänds den viktiga dygnsrytmen som reglerar energi, sömn, aptit och hormonnivåer. Störningar i dessa viktiga biologiska rytmer kan i sin tur utlösa depression.

Naturligt solljus är mycket ljusare än inomhusbelysning, över hundra gånger starkare i genomsnitt. En halv timmes solljus räcker för att återställa din kropps inre klocka. Även det naturliga dagsljuset en grå, mulen dag är flera gånger starkare än inomhusljuset i de flesta människors hus. Några timmars exponering ger bara tillräckligt med ljus för att hålla vår dygnsrytm i balans.

5. Socialt stöd
Många studier påtalar vikten av socialt stöd. En studie kom fram till hur skvaller gör oss gott. Ett resultat är att många av de hormoner som är involverade leder till minskad stress och ångest hos både människor och andra djur. Människor som saknar stödjande sociala nätverk riskerar ökad risk att bli deprimerad. Vi kan dock göra mycket för att förbättra kvaliteten och djupet i våra kontakter med andra som kan ha en enorm kraft i att förebygga depression och minska risken för återfall.

6. Sömn
Vid långvarig sömnbrist stör det vår förmåga att tänka klart. Det kan även leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. Störd sömn är en av den mest potenta triggern av depression och det finns bevis för att de flesta perioder av humörsvängningar föregås av flera veckors störd sömnrytm.

Ja, man kan hålla med Ilardi att det här är råd som allas våra mormödrar kunde delge oss. Men nu är det inget flum eller hokuspokus, det är vetenskapligt bevisat i många studier på universitet världen runt.

Avhandlingen finns på:
http://psychcentral.com/blog/archives/2009/07/09/6-steps-for-beating-depression/

Kur ot depression

Kur mot depression

 

 

Stroke-inside

Hjärnforskaren Jill Bolte Taylor fick chansen att undersöka stroke-inside när hon själv råkade ut för en stroke. En morgon på väg till arbetet vid dr. Francine Benes laboratorium vid Harvard psykiatriska fakultet upplevde hon hur vänstra hjärnhalvan slutade fungera och höger hjärnhalva tog kommando. I TED föreläsningen beskriver hon förloppet faktamässigt, känslofyllt och med stor humor. Ge dig tid att se hennes föreläsning!

Höger hjärnhalva är mindfulness- här och nu. Den tänker i bilder, lär sig genom kroppens rörelser. Information i form av energi strömmar in genom våra sinnen, lukt, syn, hörsel, smak och känsel. Jill menar att detta energiväsen är länkad till energin runtomkring mig, genom högra hjärnhalvans medvetande. Vi är alla energiväsen länkade till varandra genom våra högra hjärnhalvors medvetenhet som en enda stor familj. Det är väl vad Jung kallar det kollektiva medvetandet. Vi är alla syskon på denna planet och här för att göra världen till en bättre plats att vara på. Här är vi perfekta, hela och vackra.

Jill beskriver vänster hjärnhalva som en helt annan plats. Den vänstra hjärnhalvan tänker linjärt och metodiskt, det handlar om det förflutna och om framtiden. Denna del är gjord för att ta in nuets kolossala collage och ur det välja ut detaljer i långa rader för att kategorisera och sortera alla denna information, och även associera den med allt i det förflutna som vi någonsin lärt oss. Och även projicera det till framtiden med alla våra möjligheter. Vänster hjärnhalva tänker i språk. Det är det ständiga tjattret som länkar mig och min inre världen till den yttre världen.

Efter sin åtta år långa återhämtning ser hon lite annorlunda på livet och ställer frågan:

“Så vilka är vi? Vi är livskraften i universum, liv med fingerfärdighet och två kognitiva hjärnor. Vi har kraften att ögonblick för ögonblick välja vilka och hur vi vill vara i denna värld. Här och nu kan jag kliva in i min högra hjärnhalvas medvetande där vi “är”. Jag är livskraften i universum, jag är livskraften hos de 50 tusen miljarder vackra och geniala molekyler som utgör min form. Jag är ett allt som är. Eller så kan jag välja att kliva in in min vänstra hjärnhalvas medvetande, där jag blir en egen individ, separerad från livsflödet, separerad från er. Jag är dr. Jill Bolte Taylor, intellektuell, neuroanatom. Dessa är de “vi” som finns inuti mig. Vilken skulle du välja? Vilken väljer du? Och när? Jag tror att ju mer tid vi använder till att välja att köra de djupa inre-frid-kretsarna i våra högra hjärnhalvor, desto mer frid kommer vi att projicera ut i världen och desto mer fridfull kommer vår planet att bli.”

Jag håller med Jill att det är en idé värd att sprida. Vad tycker du?

Flow

Flow innebär ett välbefinnande, att något känns bra och i flowet blir vi blir  kreativa och presterar mer. Ska man kunna öka produktiviteten och kreativiteten på jobbet så är det inte bara de yttre belöningarna man ska fokusera på, utan de inre, i form av flow. Flow är ett tillstånd av djup koncentration och engagemang i uppgiften. Till det är också upplevelsen av njutning och liksom i hypnos även en förändrad tidsuppfattning. Begreppet myntades av Mihaly Czikszentmihalyi. I Flow: The Psychology of Optimal Experience beskriver han sin teori om att människor är lyckligast när de är i ett tillstånd av flow – ett tillstånd av koncentration eller fullständig absorption av uppgiften och situationen.

Flow visar sig fysiskt i djupare andning , högre puls och en positiv känsla. Det beskrivs av vissa kriterier där balans mellan svårighetsgrad och vår egen skicklighet är av vikt. Återkoppling att man vet hur bra det går. I flow är man koncentrerad, ja man skulle säga ofta helt absorberad i det man gör. Saker sker spontant, med automatik. Målet är klart med en känsla av att veta ganska exakt vad som ska uppnås. I flow finns en känsla av kontroll,  ibland på gränsen till perfektion. Andras uppfattning är av ringa betydelse då självmedvetenheten är som bortblåst i flow. Tidsuppfattningen är en annan än den vanliga och framförallt innebär det ett stort mått av njutning och tillfredsställelse.

Uppgiften måste vara tillräckligt utmanande och vår förmåga och skicklighet måste räcka till eller vara inom räckhåll för att uppnå flow. Se och begrunda följande graf där flow är i den övre högra hörnet av grafen.

Utmaning vs skicklighet i uppgiften

Utmaning vs kompetensnivå i uppgiften ger flow  när utmaningen är hög liksom den egna skickligheten att utföra uppgiften.

För flow gäller att  kompetensnivå och utmaning är hög  om skicklighet och utmaning är låga hamnar vi i den vänstra hörnet längst ner – apati.

Människor med mer flow i livet tenderar att vara mer kreativa. I flow presterar vi bra och vi upplever mer livskvalité. För arbetsplatser borde det vara sprängstoff och ett otroligt konkurrens medel – att skapa en arbetsplats som tar fram denna förmåga hos sina medarbetare, att jobba för att det är intressant och utvecklande i första hand med hög uppmärksamhet utan ansträngning… Google är duktiga på detta.

Läs
Flow: Den optimala upplevelsen psykologi av av Mihaly Csíkszentmihályi, 2006
Creativity: Flow and the psychology of discovery and invention av av Mihaly Csíkszentmihályi, 1997
Effortless Attention – A New Perspective in the Cognitive Science of Attention and Action; Redaktör Brian Bruya, 2010

Dammig Läshörna

Dammig Läshörna

Låt hjärnan va´ med

Snart är det midsommar afton och drömmar om den tillkommande prinsen-på-den-vita-springaren spirar men kärlek sitter inte i hjärtat utan i hjärnan, menar Åke Pålshammar. Hur kan man då hålla kvar relationer över tid? Först måste man ha lite idéer om vad som händer i hjärnan. Inte bara när man blir passionerat kär och det sprutar dopamin. Men det vara inte så länge. Biokemiskt så liknar förälskelse en beroendesjukdom. Och som alla beroenden så är det inte bra i längden utan vi vill detta tillstånd ska övergå i den lugna och fina kärleken. Här är det ett annat ämne som ökar, oxytocin eller lugn-och-ro hormon. Detta toppas då och då av dopamin genom att t.ex. en liten kram i vardagen. Då går både dopamin och oxytocin produktionen igång.

Den första kärleken är relationen mellan en vuxen och det lilla barnet. Vi strävar efter en trygg anknytning. Om barnet har en dålig uppväxtmiljö med en otrygghet, där någon som ska ta hand om barnet skrämmer det då blir det en konflikt. Det kallas för desorienterad anknytning och det sprutar stresshormoner, kortisol. Kroppen hamnar i ett beredskapstillstånd, ett slags uppjagat tillstånd. Detta tär så småningom på hjärnan, har det visat sig i vuxenstudier. En del förändringar äger rum, bl.a. i hippocampus, lilla sjöhästen, i tinningloberna. De används för att lära oss och för att minnas. Risken för att inte utvecklas på ett normalt sätt är stor för barn med desorienterad anknytning. Hippocampus strukturerna skadas, frontalloberna skadas, corpus callosum alltså hjärnbalken skadas när vi har en stressande och påfrestande omgivning som barn.

I tonåren även med en optimal start händer det saker. Den inre delen av hjärnan, känslohjärnan, hippocampus och amygdala, den laddas upp med hormonerna. De barn med otrygg anknytning har ännu svårare att komma i ordning i tonåren. Deras hjärnor är redan tilltufsade och kan inte dra nytta av minnen utan drivs mer av känslor. Det är normalt att tonåringen tar risker men här blir det ännu värre med en otrygg anknytning. Många störningar debuterar i tonåren, sårbarheten ökar för de med sämre förutsättningar. Vid stress kan vi känna av att hjärnan inte är i toppskick. Det blir större risk att lättare gå in i väggen.

Neuroner kan nybildas vet vi idag. När stressnivån blir hög upphör denna nybildning. Varför blir det störningar? Ex social fobi – undviker föredrag i skolan, hos dess personer är det amygdala som aktiveras i alltför hög grad när dessa personer blir rädda. För att få ner denna aktivitetsnivå är SSRI preparat vanliga eller KBT. PET-studier har visat att amygdala uppvisar lägre aktivitet efter behandling. I kognitiv behandling är det dessutom stadigvarande.

Neuroplacticitet, hjärnan kan genomgå stora förändringar. Use it or lose it. Tränar vi en sak blir den bättre. Enkelt! Det lönar sig att träna frontalloberna från tidig ålder. Vi måste ha med det limbiska systemet som har med kärlek och känslor att göra för att åstadkomma förändring på djupet.

Se föreläsningen 
med Åke Pålshammar och moderator Annika Dopping i: Hjärnan och känslorna

Dalai Lama: Vattna empatin!