Novembermörkret gör oss deppade

Novembermörkret gör oss deppade . Här uppe i Norden är det många som känner sig påverkade på något sätt av bristen på dagsljus så här års. Vissa påverkas så mycket att de drabbas av en depression som kan vara minst lika allvarlig som icke årstidsbunden depression.
Tillståndet SAD, Seasonal Affective Disorder eller årstidsbunden depression visar sig som en ständig trötthet trots mycket sömn, total brist på koncentrationsförmåga, en orkeslöshet som gör att det är totalt ointressant att umgås och vara social.
Den enda sug man känner är efter godis och andra kolhydrater.  Det är en rubbning av den biologiska klockan som går fel och inte reglerar till exempel sömnhormonet melatonin som den ska.
Utan solljus som behövs under vintern ökar melatoninet och vi blir tröttare. Botemedlet är förstås ljus. Ut i dagsljuset! Minst 20 minuter om dagen behövs för att sola tallkottkörteln, som utsöndrar melatoninet, är experternas ordination. Människan har sedan urminnes tider vetat om att årstiderna påverkar hälsan och humöret. Men det är bara sedan mitten av förra seklet som man vetenskapligt studerar hur funktionerna påverkas.
Melatoninutsöndringen sker när det är mörkt och kan avbrytas av starkt ljus via ögats näthinna. Därför har man i några årtionden använt ljusterapi som behandlingsmetod. Men metoden har varit väldigt omstridd och den till och med är utdömd av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Men det skadar inte att prova vad som funkar för sig själv. Prio ett är att gå ut och gå i dagsljuset. Snart vänder det!

Skuld och skam

Skuld och skam
Nu inne på årets andra månad gör sig efterdyningarna till utsvävningarna under julen sig påmind hos många, i alla fall i den ekande tomma plånboken. I en del hem kanske den stora alkoholmängden under julen gjorde avtryck i form av övergrepp fysiskt och eller psykiskt. Känslor av skuld och skam visar sig i olika skepnader.

Skuld och skam är begrepp som ofta används i par men de har lite olika innebörd.
Skuld och skuldkänslor uppstår och yttrar sig när man upplever sig ha gjort något fel.
Skam har inte så mycket att gör med handlingar utan mer med bilden av sig själv. Där är åskådare inblandade, som kan vara externa eller interna.

Anledningen till att dessa känslor uppstår är egentligen av godo – i alla fall i lagom dos. Då de leder till postiva handlingar och egenskaper hos oss. Är där för mycket av skuld & skam så kan det istället leda till nedstämdhet och depression. För lite kan å andra sidan leda till att man blir en totalt asocial typ som kör över folk.

Skamkänslor kan uppstå på grund av att man tycker sig ha blivit förödmjukad på något sätt. Det kan då leda till aggresiva tankar och handlingar och kan leda till att söka hämd. För att hantera detta är att på något sätt få upprättelse.
Skuldkänslorna gör oss mer inställda på att ta ansvar för handlingar på ett fredligare sätt.

Skammen här många negativa effekter och kan påverka:

  • sexualiteten
  • ätstörningar
  • depression och ångest
  • utbrändhet
  • Skamproblematiken kan även leda till självmordstankar.

Vi hittar strategier för att gömma undan och slippa möta skammen genom:

  • självkritik
  • svartvitt tänkande
  • ständig skuldkänsla
  • olika roller (svage, hjälparen, behagaren, ledaren, clownen…)
  • skyddsmur genom strävan efter fullkomlighet, matreriella saker, prestationer.

I undangömmandet försvinner inte skammen utan den förstärks när någon tryckt på ”skamknappen” och något avslöjas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bli av med skammen ->

Bättre chef med symbolarbete

Bättre chef med symbolarbete

Jag hade förmånen att gå på en otroligt inspirerande föreläsning i Eskilstuna 13 november 2015 med musikern och forskaren Julia Romanowskas. Hennes forskning visar att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes SCHIBBOLET modell genomgår stora förändringar, vilket bland annat även får positiv följdverkan genom att deras medarbetare mår bättre.

Julia Romanowska är utbildad musiker och musikpedagog och har jobbat på institutioner, skolor och som freelance. Senare i karriären jobbade hon som managementkonsult och chef för konsulter. Där gick hon många olika typer av ledarskapsprogram, bland annat UGL i försvarets regi, något som gav henne ett otroligt tycke för metoden och för  vilken hon också senare blev certifierad UGL handledare.

Julia hade på privat basis arbetat fram ett koncept med textläsning och musik, i en slags föreställningar som hon började med i sitt hem tillsammans med vänner och bekanta. Ur detta och ledarskapsutbildningar växte tanken om att hon saknade något i UGL och traditionella ledarskapsutbildningar och hon ville testa något nytt. Hon tog då kontakt med Töres Teorell på KI, Stockholm och lade fram sin forskningsidé och hon disputerade 2014 med avhandlingen “Improving Leadership Through the Power of Words and Music”.

Hennes modell, SCHIBBOLET, är  en ledarskapsutbildning som inte handlar om ledarskap. Den bygger på en konstnärlig föreställning där olika textfragment läses ackompanjerad av musik. Och det kan få både chefer och medarbetare att må bättre, visar hennes avhandling med klar tydlighet. Jag skulle vilja kalla det för ett paradigmskifte i ledarskapsutbildning. Något som man lägger ofantliga pengar på och ändå leder till sämre resultat och ökad fysisk och mental ohälsa på arbetsplatser.

Hennes 10 månader långa försök med 47 chefer innebar en kontrollgrupp som genomgick traditionell ledarskapsutbildning (n=24) och en experimentgrupp som genomgick SCHIBBOLET (n=23). Försöket initierades och avslutades med fysiska och skriftliga tester av försökpersonerna och 4 underställda medarbetare. Man tog blodprov för att mäta ett par olika stressparametrar före provperioden och vid avslut. Man svarade också på frågor om mental hälsa före och efter testet.

I kontrollgruppen började man som brukligt är att var och presenterar sig med namn och CV och hela kitet.

I SCHIBBOLET, experimentgruppen var platsen Dramaten i Stockholm. Deltagarna vet inget vad som väntar, det vet inte ens i slutet på testet namnen på de andra förskspersonerna i gruppen. På scenen sitter en man och en kvinna och högläser mer eller mindre obegripliga textfragment till musik då och då, på hög volym. Föreställningen är ingen vanlig teaterföreställning utan har mer av en drömliknande form. Föreställningar tar upp frågor av djup existentiell art med stor känslobredd, te.x. ondska, folkmord, övergrepp, destruktivitet, mänskliga storheter och mod. De tolv tre timmars långa sessionerna, börjar genom att deltagaren reflekterar i sin skrivbok, efter föreställningen diskuterar man i gruppen, ledd av en återhållsam moderator och därefter avslutar man med att skriva sina reflektioner i sin bok.

Konventionella ledarskapskurser lägger vikt vid att bekräfta deltagarna och lära ut olika ledarskapsmodeller. Men med Julias konceptet finns ingen bekräftelse eller svar på hur man ska bete sig. Det är inte något fokus på dig som ledare. I stället handlar det om att lära sig ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap.

Julias forskning visar även efter ett och två års tid att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes modell genomgår stora förändringar, vilket även leder till att deras medarbetare mår bättre och gett högre produktivitet på arbetet.

”Om man utsätts för så starka upplevelser skakar det om och leder till eftertanke. Någonting händer och det växer fram en starkare känsla av ansvarstagande.”

Den teoretiska modellen som Schibbolet bygger på kallas estemetik, vilket står för samspelet mellan estetik, emotion och etik.

”Upplägget är inte begripligt utan skapar snarast en desorientering hos publiken. Det går inte att slå ifrån sig eftersom det inte är logiskt. Här fungerar inte den in­­vanda frågan om vad som är nyttan med detta”

De faktorer som Julia Romanowska ­tittade på under uppföljningen var psyko­logiska, sociala och biologiska aspekter hos cheferna och deras medarbetare:

  • psykologiska aspekterna handlade om mental ohälsa, sömn, utmattnings­syndrom och depression.
  • psykosociala faktorerna handlade om hur man hanterade konflikter, kränkningar och liknande, och i vilken utsträckning personerna använde sig av så kallad dold coping, det vill säga undvikande strategier. Även självkänsla var ett av måtten.
  • biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-s som är centralt för biologisk motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress.

Samtliga dessa faktorer förbättrades hos både chefer och medarbetare i SCHIBBOLET-gruppen. I den andra gruppen däremot försämrades de. Cheferna och deras med­­arbetare mådde med andra ord sämre mentalt och var mer stressade.

Som en del av uppföljningen fick medarbetarna även bedöma sina chefers beteende i fråga om stresshantering och låt gå-attityd både före testperioden och i avslutningen. Schibbolet-gruppen beskrev då att de tyckte att deras chefer hade börjat ta ett större ansvar och inte var lika undvikande medan chefen själv tycker sig vara mer osäker. Chefen hade en ökad motivation till ansvarstagande, minskad låt-gå-attityd och större stresshanteringsförmåga. En förklaring är att de rannsakade sitt beteende och blev ödmjukare. De hade fått ett annat sätt att se sig själv och kommit till djupare insikt att alla människor har en historia. Det skedde en förskjutning från att utöva makt till att ta ansvar i Schibbolet-gruppen.

Kontrollgruppens chef tyckte sig själv ha blivit en bättre chef men medarbetarna uppvisade sämre resultat och tyckte sig ha fått en sämre chef.

Som jag sa inledningsvis var det en otroligt inspirerande föreläsning av Julia Romanska. Att detta arbete på symbolnivå ger så stora mätbara positiva förändringar kan man väl inte fortsätta ignorera som flum. Heja Julia, I love you!

 

 

Testa din Självkänsla

Här följer några påståenden med exempel på hur bristande självkänsla och negativa självbilder kan ta sig uttryck. Stämmer fler av dem på dig har du antagligen problem med självkänslan.

  •  Du har ständigt en inre röst som hela tiden kritiserar och hackar på dig.
  •  Du får aldrig nog v omgivningens uppskattning och måste ständigt anstränga dig för att få beröm och gillande.
  •  Du väljer hela tiden fel kärlekspartner och hoppas på bekräftelse som hen är oförmögen att ge.
  •  Du tror inte att du klarar av saker på egen hand och måste hela tiden ha andra människor som stöd.
  •  Du skäms och försöker dölja att du har naturliga behov som närhet och uppskattning.
  •  Du tror att allt slutar i katastrof och målar fan på väggen.
  •  Du är extremt känslig för kritik och kan inte skilja på om den är konstruktiv eller nedvärderande.
  •  Du tar mycket illa vid dig av kritik medan beröm bara rinner av dig. Du är som en sked med hål i. Det hjälper inte hur mycket uppskattning du får, det rinner rakt igenom.
  •  Du känner dig som en bluff och är rädd för att bli avslöjad som värdelös.

Det är dina självbilder som behöver rättas till – inte du själv.

Boktips: Bengt Renander: Himmel?Helvete tur och retur. En bok om kreativitetens känslor. (2003)

I livets berg-och dalbana

En bra självkänsla gör att du sitter säkrare och klarar svängningarna bättre i livets berg-och dalbana. Mycket har fifilurats och många böcker och avhandlingar skrivits kring begreppen självförtroende, självbild och självkänsla. Vad är vad i dessa begrepp? Mitt synsätt på dessa är idag som följer.
Självbild är min bild av mig själv med självförtroende och självkänsla.
Självförtroende har att göra med vad jag gör (Jag gör). Jag har byggt upp det genom det jag gör och åstadkommer vilket kan vara på olika arenor, privat eller arbetsrelaterat. Vid uppkomna svårigheter av det större slaget behöver självförtroendet stärkas med en go´ självkänsla. Vid avsaknad av självkänsla kan detta ofta kompenseras genom att ”spela” självsäker. Under ytan vilar en stor osäkerhet.
Självkänsla har att göra med vad/vem jag är (Jag är). Det är bilden av mig själv på ett djupare plan och mer svårgripbart än självförtroendets.

Självkänslan grundläggs tidigt i barndomen och sparas djupt in i minnesbanken. Självbilder finns bakom självkänslan och ger tempen på dagsform. Negativa självbilder sätter ofta käppar i livshjulets karusell. Den där känslan av att inte duga, inte tycka om sig själv, inte bra nog, inte värd att älska… Detta ligger programmerat och sparat på en djupare nivå som man kan behöva hjälp att programmera om och byta program. Det är bilden av mig själv som är fel, inte jag.

Självprat

  • Vad är det för röst jag hör, den inre kritikerns, vems eko är det, hur kan jag ersätta denna? Börja med att ge den ett namn, t.ex. bossen, domar´n…
  • Tryck sedan på STOP knappen. När den kör igång med sina nedlåtande ”nedåtpuffar” säg helt enkelt shut up, tyst och transformera till motsatsen i ett Jag-budskap av det sagda. T.ex. Klagosången att du duger inte blir istället till Jag är hel OK! Som Lotta på Bråkmakargatan säger när hon vill lära sig åka skidor: Jag är duktig, jag kan faktiskt allt.
  • Ordna det bättre med stressande, pressande ord som borde och måste. De indikerar redan att jag egentligen inte vill göra det där ändå så varför späka sig. Jag borde städa skrivbordet. Hm…för eller senare måste jag nog det i alla fall men just nu känner jag inte för det.
  • Skriv en må-bra-dagbok. För bok under en begränsad tid och/eller resten av ditt liv varje kväll över tre saker som varit bra, som fått dig att må bra. 
OBS! Det kan vara beroendeframkallande :-)

När rädslan blir fobi

När rädslan blir mycket stark och får mer orimliga proportioner så talar man om fobier. Detta drabbar mellan 10-15% av befolkningen. Bearbetningen av fobin är oftast att stegvis närma sig det man håller sig ifrån på olika sätt, exponering.

Social fobi: Rädsla i eller inför sociala situationer.
Agorafobi: Rädsla för offentliga platser, speciellt vid trängsel.
Emetofobi: Rädsla för att kräkas.
Erytofobi: Rädsla för att rodna.
Amaxofobi: Rädsla för att köra bil.
Hypokondri: Rädsla för att bli sjuk.
Aerodromofobi: Rädsla för att flyga.
Arachnofobi: Rädsla för spindlar.
Zoofobi: Rädsla för djur.
Klaustrofobi: Rädsla för trånga utrymmen.

Ovanliga fobier:
Aikmofobi: Rädsla för vassa och spetsiga föremål.
Agyrofobi: Rädsla för att korsa en väg.
Anthofobi: Rädsla för blommor.
Charophobi: Rädsla för att dansa.
Coulrofobi: Rädsla för clowner.
Nomofobi: Rädsla för att vara utan mobiltelefonkontakt.
Osmofobi: Rädsla för lukter.
Phobofobi: Rädsla för fobier.
Spectrofobi: Rädsla för speglar och den egna spegelbilden.
Tetrafobi: Rädsla för siffran 4. Denna fobi är särskilt utbredd i många asiatiska länder, där orden för 4 och död ofta är mycket lika varandra.

Läs mer på:
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=163&fobier


http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Specifik-fobi/

http://blog.createlife.se/wp-admin/post.php?post=2445&action=edit

Fobi

Komma över fobi
Alla fobier är inlärda och kan därför också läras bort. 10-15 % av alla människor lider av någon sorts fobi som kan vara t.ex. rädsla för höjder, spindlar, ormar, träffa folk.

Med hypnos kan man gå igenom fäljande fyra steg för att närma sig rädslorna och omprogrammera mindet.

1. Förstå varför och hur fobin uppstod.

2. Lär dig vad som driver din fobi

3. Få kunskap för att släppa rädslan och veta att du är befriad från den.

  • Positiva affirmationer och suggestioner
  • Distraherade omständigheter
  • Visualisering – föreställ dig själv lyckad och att du nu är utan fobi

4. Lär specifika tekniker för att säkerställa att rädslan är ersatt, permanent.

  • Exponering i tio steg, från 1-10 steg för att gradvis utsätta sig för situationer man känner obehag inför där 10 ger högsta ångestnivån.
På hugget

Vem är mest rädd?

 

 

 

 

 

 

 

 

Kur mot depression

Depression verkar vara en biprodukt av det moderna livet – men kognitiv beteendeterapi förefaller vara en stor del av lösningen.

Vi borde vara lyckligare än vi är. Svenskar är säkrare, rikare och friskare än de flesta människor på planeten och vi kan se fram emot att leva längre och oändligt mycket mer bekväma liv än de flesta av de generationer som gått före oss.

Så varför är vi så deprimerade? Trots våra extraordinära fördelar kommer mer än en av tio svenskar att uppleva depression någon gång under sina liv. Förskrivningen av anti-depressiva är skyhög och vi fortsätter att uppleva mycket högre nivåer av depression än personer som lever ett mycket tuffare liv än vad vi gör. Den traditionellt låga frekvensen av depression i utvecklingsländer tycks stiga när människor antar västerländska livsstil. En märklig ekvation.

Den amerikanska klinisk psykologen Dr Steve Ilardi ville försöka att spåra depressions epidemin till sin källa och menar att vi aldrig var avsedda för dålig näring, stillasittande, inomhusarbete, ständig sömnbrist-, socialt isolerade och det frenetiska tempot i vår tid. Våra kroppar är ännu programmerade för en stenålders jägar-samlar livsstil. Vi har inte utvecklat gener som hjälper oss att avvärja depression, eftersom vår livsstil som stenåldersmänniskor gav oss alla skyddsfaktorer vi behövde: solljus, fysisk aktivitet, bra kost, mycket sömn, massor av social interaktion och ingen tid att sitta och grubbla. Nu vill ingen romantisera livet som jägare-samlare men vi måste vara smarta och respektera vårt genetiska arv.

I undersökningar av antidepressiva läkemedel visar det att bara 20-35% av människor som använder antidepressiva medel är fria från depression efter sex månader. Medlen kan också ha skadliga biverkningar, bland annat kan de öka självmordstankar, emotionell avstängdhet, sexuell dysfunktion, viktökning och sömnlöshet.

KBT dissar den freudianska teorin om att låsa upp förträngda barndomstrauman och vill istället få människor att utmana sina negativa tankar. Det finns många bevis att KBT fungerar lika bra som antidepressiva medel och dessutom har långtidsverkan.

Ett steg i KBT är att uppmana deprimerade patienter att avbryta den skadliga cykeln av sina negativa tankar genom att ta upp belönande aktiviteter som att vara aktiv, leka, vara kreativ och att umgås. Detta kan också sägas vara en av grundbultarna i symbolterapin. Denna bedrägligt enkla strategi av att förändra beteendet hos klienten är en effektiv antidepressiv psykoterapeutisk teknik.

Det finns ingen one-size-fits-all behandling när det gäller depression. Ilardi har utvecklat en livsstils baserad depressions behandling som omfattar beteendeförändring tillsammans med andra saker som är kända för att skydda mot depression som punkterna nedan; omega-3 fettsyror, motion, solljus, social anslutning och sömn. Han har nu skrivit en bok om behandling, heter The Depression Cure: The Six-Step Program att besegra depression utan droger. (Se länk i slutet på dokumentet). Programmet är ett botemedel mot en västerländsk livsstil som har drivit farligt ur kurs. “Mycket av det är sunt förnuft – vår mormor kunde ha berättat för oss det här” menar Ilardi.

De sex stegen i programmet är:
1. Omega-3 fettsyror
Hjärnan behöver omega-3 för att den ska fungera. Med en brist på dessa fetter finns en ökad risk för många former av psykisk sjukdom, däribland depression. Många forskningsstudier tyder på att omega-3 kan vara bland de mest effektiva antidepressiva substanser som någonsin upptäckts. Så ät mer fisk.

2. Engagerad aktivitet
Engagerande aktivitet håller oss från oro som orsakar depression. En stor riskfaktor är att vara för mycket ensam, om den inte är självvald. När du interagerar med en annan person så har inte dina negativa tankar lika stor chans att få utrymme. Vad du sysselsätter dig med är underordnat, det kan även vara något mycket enkelt.

3. Fysisk träning
Fysisk träning är viktigt, åtminstone för vår hjärna. Även lättvarianter som en halvtimmes promenad tre gånger i veckan ger effekt. Så det är bara att sätta igång och inte vänta till det perfekta tillfället, när du har tid. Ta dig tid, det är ju livsviktiga grejer vi pratar om – din hälsa och välbefinnande.

Det finns många publicerade studier på de antidepressiva effekter av träning. Olika aktiviteter som promenader, cykling, jogging och styrketräning har alla visat sig vara lika effektiva för det ändamålet. Det är också klart hur de fungerar., träningen förändrar hjärnan. Aktivitetsnivån ökar av viktiga kemikalier i hjärnan som dopamin och serotonin (samma neurokemiska måltavla populära droger som Zoloft, Prozac och Lexapro). Motion ökar också hjärnans produktion av en viktig tillväxt hormon som kallas BDNF. Eftersom nivåerna av detta hormon sjunker vid depression så börjar vissa delar av hjärnan att krympa med tiden, och inlärning och minne försämras. Men motion vänder denna trend och skyddar hjärnan på ett sätt som inget annat kan. Så opp och ut och gå!

4. Exponering av solljus
Det finns ett samband mellan exponering av ljus och depression. Hjärnan mäter hur mycket ljus du får varje dag, och den använder denna information för att återställa kroppens inre klocka. Utan ljus exponering, blir kroppens klockan så småningom ur synk, och när det händer, vänds den viktiga dygnsrytmen som reglerar energi, sömn, aptit och hormonnivåer. Störningar i dessa viktiga biologiska rytmer kan i sin tur utlösa depression.

Naturligt solljus är mycket ljusare än inomhusbelysning, över hundra gånger starkare i genomsnitt. En halv timmes solljus räcker för att återställa din kropps inre klocka. Även det naturliga dagsljuset en grå, mulen dag är flera gånger starkare än inomhusljuset i de flesta människors hus. Några timmars exponering ger bara tillräckligt med ljus för att hålla vår dygnsrytm i balans.

5. Socialt stöd
Många studier påtalar vikten av socialt stöd. En studie kom fram till hur skvaller gör oss gott. Ett resultat är att många av de hormoner som är involverade leder till minskad stress och ångest hos både människor och andra djur. Människor som saknar stödjande sociala nätverk riskerar ökad risk att bli deprimerad. Vi kan dock göra mycket för att förbättra kvaliteten och djupet i våra kontakter med andra som kan ha en enorm kraft i att förebygga depression och minska risken för återfall.

6. Sömn
Vid långvarig sömnbrist stör det vår förmåga att tänka klart. Det kan även leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. Störd sömn är en av den mest potenta triggern av depression och det finns bevis för att de flesta perioder av humörsvängningar föregås av flera veckors störd sömnrytm.

Ja, man kan hålla med Ilardi att det här är råd som allas våra mormödrar kunde delge oss. Men nu är det inget flum eller hokuspokus, det är vetenskapligt bevisat i många studier på universitet världen runt.

Avhandlingen finns på:
http://psychcentral.com/blog/archives/2009/07/09/6-steps-for-beating-depression/

Kur ot depression

Kur mot depression

 

 

Vad ska man tro om hypnos egentligen?

Hypnos har länge haft ett dåligt rykte som så mycket annat egentligen beror på brist på kunskap om vad det egentligen är. Men om en person inte förstår en sak så kan det vara minst tre orsaker till detta:

1) Personen kan vara skeptisk och därför besparar sig besväret att undersöka fenomenet vidare för att eventuellt lära mer om det.
2) Person kanske kom till resultatet att det är farligt och därför bör undvikas till varje pris.
3) Eller så kan personen spendera tid att lära mer och upptäcka sanningen bakom fenomenet.

Om man inte vet mycket om ett ämne så är det ju väldigt lätt att vara misstänksam mot detsamma. Vissa människor anser att hypnos är något mystiskt hokus pokus eller antar att det är hjärntvätt av något slag. Inget är mer felaktigt!

Ett kraftfullt verktyg
Det är potentiellt stora fördelar för de som använder hypnos som en del av vardagen. När du förstår hypnos börjar du se dess potential till att förbättra människors liv i dess fysiska, emotionella och intellektuella delar. Hypnos är en subtil förskjutning av medvetandet. Det är en djup form av avslappning som är så skön att det ibland kan vara svårt att vilja gå ur den. I hypnosen så är sinnena väldigt mottagliga och du gör inget som går emot din vilja. Hypnos ger dig mer kontroll i ditt eget liv tack vare det kan du göra efter att ha jobbat med det du hade till avsikt att förändra. Hypnos passar för de allra flesta människor oavsett ålder och bakgrund. Hypnos har t.ex. hjälpt deprimerade personer att åter kunna känna sig stark och positiv igen.

Hypnos är ett helt naturligt tillstånd som vi är i flera gånger per dygn utan att vi tänker på det. Det är naturens bästa lärande verktyg. I själva verket innebär att lära och utföra allt det goda du behöver för att uppleva en naturlig fokusering av uppmärksamhet är en naturlig form av hypnos.

Framgångsrika människor använder det hela tiden eftersom det hypnotiska tillståndet är naturligt. Det är så vi lär nya saker. Till skillnad från mediciner med dess biverkningar är hypnosen helt utan biverkningar. Hypnos är lätt att lära och varje människa kan dra nytta av. Hypnos är en säker miljö att “prova” nya beteenden och känslomässiga mönster innan du upplever dem på riktigt. Idrottare som använder hypnos lär sig nya saker i sin idrott snabbare och mer exakt. Hypnos ger dig mer kontroll över dig själv och ditt liv. Det är som sagt helt naturligt och ger dig omedelbar nytta. Vidare är det är ett sätt att prova på och att etablera nya mönster av känslomässig respons och beteende. Hypnos utvecklar dig själv som en människa.

Vad är hypnos?

Vad ska man tro om hypnos egentligen?

Drabbades av depression och svår ångest

Psykologen Christer Olsson med kristen tro, drabbades av depression och svår ångest som det tog honom åtta år att bli fri ifrån. Här är hans råd till dig som drabbas av psykisk sjukdom:
• Acceptera din sjukdom.
• Berätta för dina närmaste.
• Aktivera dig fysiskt, om än bara med promenader.
• Ha sunda matvanor.
• Tvinga dig till sociala relationer utanför hemmet.
• Om du håller på att bli sjuk: Uppsök en vårdcentral.

Till dig som känner någon som drabbats:
• Ta kontakt! Besök, ring, sms-a! Gör också oanmälda besök. Skulle det vara olämpligt en gång så är ingen skada skedd, det är bara att komma tillbaka.
• Hjälp din sjuka vän eller dennas anhöriga med praktiska saker, som att klippa gräs eller handla mat.
• En enkel promenad med den sjukas anhöriga kan betyda mer än du tror.

Christer Olsson vill ge hopp åt andra som drabbas, och åt deras anhöriga. Han gör det i boken ”En väg tillbaka” som finns utgiven på Libris förlag.