Hela ditt inre barn
Jag älskar dig, hör dig, är ledsen, förlåter dig. Du förtjänar inte detta. Tack! Du gjorde ditt bästa.
Har du haft tankar ibland på varför du inte kan gå vidare i livet? Kanske du har undrat varför du saboterar för dig själv hela tiden? Eller har du frågat dig själv varför du ofta känner dig orolig, deprimerad och självkritisk? Man skulle kunna se oss människor som att det inuti var och en av oss finns ett inre barn. Ett barn med alla dess åldrar som följer med oss hela livet. Det lilla barnet kanske en gång har blivit sårat. För att undvika smärtan har vi sedan i livet försökt att ignorera det barnet, men hen försvinner inte. Vårt inre barn lever i vårt omedvetna sinne och påverkar hur vi gör val, svarar på de utmaningar vi utsätts för och hur vi lever våra liv. Här följer några råd för vad du kan säga till ditt inre barn för hela och vårda det:
Jag älskar dig. Som barn trodde en del av oss att vi behövde vara duktiga, uppmärksammas för det vi gjorde bra, för att vara älskade. Några hade kanske föräldrar som berättade för oss att vi förtjänade kärlek, oavsett vad vi presterade medan flera av oss kan ha haft föräldrar som ansåg att visad kärlek och ömhet var ett tecken på svaghet. Nu kan vi säja till oss själva att vi är älskvärda.
Säg det till dej själv när du ser dig själv i spegeln. Säg det i lite nu och då. Kärlek är nyckeln till läkning, så var generös i övermått och ge kärlek till dig själv.
Jag hör dig. Ofta när vi känner oss sårade så trycker vi ner våra känslor och försöker att vara starka. För många härrör detta från barndomen då vi ofta fick höra maningar om att inte gråta eller visa känslor. Men de känslorna går inte bara bort för att man uppmanas till att sluta känna, vara… De sätter sig fast inuti oss och påverkar de val vi gör i vuxna livet. Så länge vi låter dem ha greppet om oss vill säga. Istället för att undertrycka ditt inre barns röst så säg till dej själv: Jag hör dig. Vi ska arbeta oss genom detta tillsammans. Det kommer att bli OK.
Du förtjänar inte detta. Som barn antog många av oss att vi förtjänade att bli misshandlade, skammade eller övergivna. Vi hackade på oss själva och sa att vi var en dålig unge, att vi gjorde fel. Men det är inte sant. I många fall visste inte de människor som sårade oss något annat sätt att bete sig på. Kanske föräldern själv blivit slagen eller skammad som barn, så det var det enda sättet hon visste hur att uppfostra sitt eget barn. Ett barn är rent och oskuldsfullt. Barnet förtjänar inte att missbrukas, skammas eller överges. Det är inte barnets fel och även om vi kanske inte hade förmågan att förstå detta då så gör vi det nu som vuxna.
Jag är ledsen. Många av oss har drivit på vårt inre barn mycket hårt och kan som vuxen inse det. Att uttrycka att man är ledsen att ha drivit på barnet så hårt kan verka helande för relationen.
Jag förlåter dig. Ett av de snabbaste sätten att förstöra för oss är att hålla fast vid skam och ånger. Att förlåta är inte att säga att det som hänt var rätt utan mer som en befrielse av sig själv.
Tack. Tacka ditt inre barn för att aldrig ge upp, för att komma igenom de tuffa stunderna i livet tillsammans med dig med styrka och uthållighet. Tacka ditt inre barn för att försöka skydda dig, även om dennes sätt gav de mest smärtsamma minnena. Ditt inre barn förtjänar inte att dömas för det. Hen förtjänar din tacksamhet och respekt.
Du gjorde ditt bästa. När vi släpper efter för jakten på fulländning återstår rädslan för misslyckande. Då kan vi tillåta oss att experimentera och se hur sakerna utvecklas tillsammans och i dialog. Vad vill du säga till ditt inre barn idag? Vad svarar ditt inre barn?
