Svenskan har många ord för olika snösorter, snö, nysnö, skare, driva, slask, skare, modd, kramsnö, lavin, snöglopp, tö, lössnö, puder, yrsnö, dagsmeja och en massa andra sammanslagningar. Ett ökenland har nog inget ord överhuvud taget för snö, kanske fler för sandens beskaffenhet. Det sägs att Grönländare har 300 olika snösorter. Men vi människor tänker och uppfattar världen olika och det reflekteras i symboler som vi använder. Naturen har tidigare i alla fall, varit viktig för människan och finns representerad i vårt språk som olika symboler. Lägger in mer om is eftersom jag inte kommer på fler metaforer om snö…
- övervintrad hippie
- vit som snö
- politiskt töväder
-
ute på hal is
- iskall (mördare)
-
ingen ko på isen
-
vara under isen
-
torris 🙂
Tre svarta ekar ur snön.
Så grova, men fingerfärdiga.
Ur deras väldiga flaskor
ska grönskan skumma i vår.
Tomas Tranströmer, ur Vinterns Formler, 1966
METAFOR
Att beskriva något genom en liknelse eller med hjälp av ett bildligt uttryck kan vara ett sätt att förtydliga något. Ex: “Vit som snö”.
Metafor är nästan som en liknelse men kanske kan man säga att den även fördjupar och komplicerar ett sammanhang. Då man använder en metaforer lägger man till ett innehåll och på sätt och vis så skapar man även en parallell berättelse.
Växtriket används ofta som liknelse eller metafor för att vara människa, både till kroppen, känslorna och tänkandet: Växandet som människa. De olika årstiderna liksom vädret får ofta symbolisera mentala tillstånd eller perioder i livet. Naturtyper eller växter används även ofta som symboler för identifikation. Ofta talar man även om att man behöver fylla på med näring, eller kanske om behovet av att få tillräckligt med plats.>>