Skapande själsläkning med symboliska uttryckssätt där musik kan sänka pulsen, blodtrycket, nivåerna av stresshormoner och förbättra andningen och musik har använts som en läkande kraft sedan antiken, men är en underutnyttjad behandlingsmetod i den moderna vården.

Musikterapi i vården ökar livskvaliteten

Anci Sandell med sin anvhandling, ”Musik för kropp och själ – Modell för interaktiv musikterapi”. Hon har undersökt effekterna av musikterapi hos patienter som genomgår sjukhusbehandling för psykiatriska dysfunktioner, cancer eller dialys och hon har även specialstuderat terapins inverkan på cancersjuka barn och på ungdomar med svåra psykosociala problem. Musikterapin har integrerats i den övriga behandlingen och skett i nära samspel mellan terapeut och patient. Terapin har individanpassats och innefattat förinspelad och improviserad musik, men även inslag av målade bilder och texter. Studierna bekräftade musikterapins positiva effekter på upplevd livskvalitet och gav värdefulla kunskaper om hur terapin behöver anpassas till respektive målgrupp.

Bildterapi hjälper kvinnor med bröstcancer

Resultaten i Inger Östers avhandling visar att de kvinnor som deltagit i bildterapin skattade sina copingresurser och sin livskvalitet signifikant högre än kvinnorna i kontrollgruppen. De uppgav även bättre fysisk och psykisk hälsa. Även kvinnorna i kontrollgruppen angav förbättrad psykisk hälsa efter sex månader. Kvinnorna som deltagit i bildterapi skattade dessutom stärkt kroppsuppfattning och ljusare framtidsperspektiv samt mindre upplevelser av biverkningar från behandlingarna.

Att skapa bilder läker själen lika bra som samtalsterapi

Resultaten talar för att bildpsykoterapi är likvärdig med samtalsbaserad psykoterapi. Slutsatsen är att bildpsykoterapi är en vitaliserande behandlingsform genom att den på ett robust sätt processar känslor som ibland är helt uppenbara, ibland först förnekade. Dessutom möjliggör terapiformen att sambandet mellan kroppen och känslorna tydliggörs på ett nytt sätt. Patientens upplevelse av sig själv och andra blir också tryggare allt eftersom gränsen mellan själv och andra blir tydligare.

När orden tryter får kropparna tala

Krister Nyströms avhandlingen: Dans på gränsen. Demensdrabbades kommunikation i dansterapi. Han säger att:
-Den franske filosofen Merleau-Pontys begrepp det inkarnerade subjektet syftar på både den själsliga och kroppsliga aspekten av människan, hela individen uttrycker sig som en kroppslig varelse. I denna studie är jag inspirerad av detta synsätt och ser deltagarna i dansterapi sessionerna som individer som har avsikter som leder till handlingar. Det är givetvis inte alltid lätt att uppfatta vad människor uttrycker med sina kroppar då detta kan uppfattas olika av olika personer. De kroppsliga uttrycken är inte entydiga.

Vad ser du? Bildterapi och bildterapiforskning Karin Egberg-Thyme föreläser.