Ett år har gått…

Vad tiden springer iväg… nu är det ju snart Fars dag igen. I min familj firar vi inte fars-eller morsdag. Men min egen far firades för ett tag sedan på sin 90-års dag. Mina tankar far iväg till uttrycket att fylla sitt liv med år eller fylla sina år med liv… Vad har jag gjort under detta år? Vi håller på att byta golv i köket och har haft ett “sommarkök” i ett halvår. Igår kopplades ugnen in och nu är jag på G med en Lasange , My favourite food. Vid golvläggning så uppdagades möss- och råttor som bott och dragit ner mat under lång tid. Otroligt mycket tid gick åt till att sanera och att förhindra framtida invasion. En råtta, 400 gr, 40 cm med svans, kom in i huset och under två veckor gäckade den oss innan vi fick livet ur den med hjälp av skohyllan i hallen. Nu har vi skaffat en kattunge. Jag har levt livet hittils i tron om att jag inte gillar katter men nu är jag omvänd. Vilken fröjd och kärlek. I lönejobbet som kyrkomusiker, är denna höst fullspäckad eftersom jag fått en ansenlig pott penga från fonder som måste ta slut innan årsskiftet. I stort sett varje söndag så är det musik i dingtuna kyrka. Utbildningen till musikterapeut på KMH börjar gå in på slutspurten med vetenskapsteori och magisteruppsats. Gruppterapi praktik på Daglig Verksamhet sätter guldkant på tillvaron. På båda familjens gamla bilar lyser krockkuddelampor som måste åtgärdas innan besiktning, hunden går på pencilinkur och tratt på huvudet för att inte slicka på det infekterade såret på baktassen. I stort och smått händer det mycket. I vårt grannskap har ett 70-tal flyktingar fått tak över huvudet under vinterhalvåret. Ytterligare en bit bort har den gamla KFUM-anläggningen blivit bonad för ensamkommande flyktingbarn. Ja, barn, man ser väl mest skäggprydda ynglingar. På nyheter i radio- och TV är det helt och hållet vikt åt flyktingströmmen. En utvikning och knivmord på IKEA i Västerås där en man med afrikanskt ursprung i förtvivlan att bli utvisad från Sverige bestämde sig för att hugga ner de först två vitingar som kom i hans väg – för att få stanna eller kanske straffa landet. han vårdas på stadens lassarett. Detta tar väl stora resurser från annat eller andra som inte får operation eller plats på sal, eller…? I Trollhättan har en vithyad yngling i sin förtvivlan riktat sitt hat mot mörkhyade elever och lärare på en skola. Fruktansvärda handlingar båda två. Men också en handling när orden tar slut, eller inte bli lyssnad på eller inte i vår omhuldade demokrati kunna ta upp till diskussion. Vart är vi på väg? Jag är ingen anhängare av SD. I dessa tider vet jag inte om jag har någon politisk hemvist över huvud taget. I senaste valet föll riksdagsrösten på V. Solidaritet är ett rättesnöre. Vi ska hjälpa varandra men det finns gränser för vad skatterna räcker till eller hur de fördelas. Transport är en stor producent av jobb men i en snar framtid så blir farkoster på land och hav helt automatiserade och hur fördelar vi då resurserna? Resurser som redan ger att färre personer äger än mer. Nu ska jag gosa med katten en stund medan lasangen får en gyllene färg och sprider väldoft i huset.