Drömmar

Drömmar

“The dream is a little hidden door in the innermost and most secret recesses of the soul, opening into that cosmic night which was psyche long before there was any ego- consciousness, and which will remain psyche no matter how far our ego-consciousness extends.”  Carl Jung

Drömmar ger oss en möjlighet att se in i vårt undermedvetna och möjliggör en djupare förståelse av personlig psykologisk transformation under vårt vakna liv. En stor del av det vetenskapliga studiet om tolkningen av de meddelanden som ges i våra drömmar har baserats på det arbete som psykologen och psykiatrikern Carl Jung utförde där han  ansåg att drömmarna är fyllda med symboler som härrör från det omedvetna.

Att tolka dina egna drömmar kan ge dig en intressant inblick i hela psyket. Om du är redo för att börja titta in här så börja med att ha en anteckningsbok bredvid din säng där du skriva ner vad du kommer ihåg om dina drömmar så fort du vaknar. Ligg helt still utan att vända dig när du vaknar och skriv ner så snart du kan. Detta eftersom de flesta ofta kommer att glömma sin dröm inom bara några minuter efter att ha vaknat. För att förbättra din förmåga att komma ihåg dina drömmar så bstäm dig för en period att uppmärksamma dina drömmar. Det är bra att inte ta droger eller alkohol och begränsa vad du äter 2 eller 3 timmar före läggdags under denna period för att skapa bra förutsättningar för att fånga dina drömmar.

Här nedanför är tolv mycket vanliga symboler som finns i drömmar och en kort beskrivning av vad varje ikon betyder. Dröm analys kan vara en intressant och roligt sätt till självmedveten reflektion och personlig utveckling, men komma ihåg att alla drömmar är mycket personliga och esoteriska karaktär. Carl Jung säger:

“It is plain foolishness to believe in ready-made systematic guides to dream interpretation. No dream symbol can be separated from the individual who dreams it, and there is no definite or straightforward interpretation of any dream.” – Man and His Symbols

 

1. Jagad – något behöver åtgärdas
Ofta kommer vi ihåg drömmar där vi är jagade eftersom det gör oss oroliga och rädda. Budskapet i dessa typer av drömmar är oftast om vad du kör från. Sinnet ger dig en fingervisning om att något behöver din uppmärksamhet, något som du inte tar itu med men bör göra.

2. Människor – Kännetecken för jaget
Att se människor i en dröm är en representation av de olika aspekterna av jaget. Detta kan ge drömmaren idéer om personliga egenskaper behöver uppmärksamhet. Om du drömmer om specifika personer kan det tyda på vilka inre frågor du behöver arbeta igenom eller om du saknar någon särskild aspekt av dig själv.

3. Hus – Drömmarens sinne
Det finns flera lager av medvetande som utgör sinnet. I en dröm antas ett hus vara en representation av drömmarens sinne. Med dess olika våningar och rum i samband med olika aspekter av psyket. Till exempel kan källaren representera något som försummats eller något som inte än erkänts av drömmaren i vakna livet. Sovrummen kan representera intima tankar, känslor och minnen. Aktiviteter i huset betyder hur drömmaren använder strukturen i sinnet att förvärva och tolka information.

4. Livsmedel – Kunskap
Mat ger näring och energi till våra kroppar i den fysiska världen. I dröm världen är mat en representation av den näring av våra sinnen eller enkelt uttryckt – kunskap. Drömmer man om mat kan det tolkas som tolkas att medvetandet är hungrigt och söker nya insikter och intellekt.

5. Skola – Lärande
När en skola eller klassrum förekommer i en dröm eller om du drömmer om de olika aspekterna av skolgång som att göra ett prov så betyder det inlärningsprocessen. Detta skulle kunna tolkas som ett behov av att lära sig något av en tidigare eller nuvarande situationeller att du är i behov av lite självrannsakan.

6. Nakenhet – Ärlighet och öppenhet
När någon är naken i en dröm betyder det att en viss aspekt eller känsla av drömmaren uttrycks öppet och utan begränsning även så till den grad att drömmaren känner utsatthet eller sårbarhet.

7. Sex – sexuella uttryck, enhet och skapelsen
När man drömmer om samlag kan det föreställa enandet av omedvetna önskningar och känslor med medvetet erkännande. Drömmer om sex kan tolkas att symbolisera skapandet av nya intima relationer med andra eller med Självet. I många fall är köns drömmar helt enkelt ett utlopp för sexuellt uttryck.

8. Fordon – ge eller ta emot erfarenhet
Fordon i en dröm symboliserar ett medel för att uppleva vad som händer i vår medvetna liv. Hur mycket kontroll vi tror att vi har över vägen som presenterar erfarenheter och de hinder vi står inför. Typ och storlek av fordon ger olika information. Till exempel kan stora fordon symbolisera organisation som gör det möjligt för erfarenheter till exempel din kyrka eller företag, skulle en ambulans indikerade ett behov av helande och en polisbil skulle indikerade ett behov av disciplinära åtgärder.

9. Spädbarn – något nytt
Drömmer man om ett barn står det ofta för en ny idé, utveckling eller potential för tillväxt i ett visst område i ditt medvetna liv.

10. Död – Förändring
Död representerar oftast övergången från ett tillstånd till ett annat. Även om många kan uppfatta död i en dröm som skrämmande eller negativt så brukar man korrelerar med en dramatisk förändring eller övergång som händer i drömmarens liv.

11. Djur – Drömmarens vanor
Med tanke på att funktionen av djur huvudsakligen baserad på instinkt så är förekomsten av djur i en dröm en representation av drömmarens vanor. Drömmar om djur kan vara till stor hjälp med att få insikt i våra dagliga livs mönster samt våra djupaste önskningar. Den typ av djur, vad den gör och dess livsmiljö kan alla påverka meddelande som lämnats av det undermedvetna.

12. Falla – återgå till att vara vaken / ha kontroll
Vanligtvis, om du faller under en dröm, symboliserar den processen att återvända till vakenhets tillståndet, det vakna medvetandet. Det är oftast så att drömmare vaknar innan han slår i botten i fallet eller slutar drömma i förväg. Vissa tror att om du faller okontrollerat i en dröm innebär det att du inte känner kontroll över en viss del av din vakna liv eller är rädd för att släppa taget om något.

Medveten närvaro

Medveten närvaro

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Anna Hunt

Bättre chef med symbolarbete

Bättre chef med symbolarbete

Jag hade förmånen att gå på en otroligt inspirerande föreläsning i Eskilstuna 13 november 2015 med musikern och forskaren Julia Romanowskas. Hennes forskning visar att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes SCHIBBOLET modell genomgår stora förändringar, vilket bland annat även får positiv följdverkan genom att deras medarbetare mår bättre.

Julia Romanowska är utbildad musiker och musikpedagog och har jobbat på institutioner, skolor och som freelance. Senare i karriären jobbade hon som managementkonsult och chef för konsulter. Där gick hon många olika typer av ledarskapsprogram, bland annat UGL i försvarets regi, något som gav henne ett otroligt tycke för metoden och för  vilken hon också senare blev certifierad UGL handledare.

Julia hade på privat basis arbetat fram ett koncept med textläsning och musik, i en slags föreställningar som hon började med i sitt hem tillsammans med vänner och bekanta. Ur detta och ledarskapsutbildningar växte tanken om att hon saknade något i UGL och traditionella ledarskapsutbildningar och hon ville testa något nytt. Hon tog då kontakt med Töres Teorell på KI, Stockholm och lade fram sin forskningsidé och hon disputerade 2014 med avhandlingen “Improving Leadership Through the Power of Words and Music”.

Hennes modell, SCHIBBOLET, är  en ledarskapsutbildning som inte handlar om ledarskap. Den bygger på en konstnärlig föreställning där olika textfragment läses ackompanjerad av musik. Och det kan få både chefer och medarbetare att må bättre, visar hennes avhandling med klar tydlighet. Jag skulle vilja kalla det för ett paradigmskifte i ledarskapsutbildning. Något som man lägger ofantliga pengar på och ändå leder till sämre resultat och ökad fysisk och mental ohälsa på arbetsplatser.

Hennes 10 månader långa försök med 47 chefer innebar en kontrollgrupp som genomgick traditionell ledarskapsutbildning (n=24) och en experimentgrupp som genomgick SCHIBBOLET (n=23). Försöket initierades och avslutades med fysiska och skriftliga tester av försökpersonerna och 4 underställda medarbetare. Man tog blodprov för att mäta ett par olika stressparametrar före provperioden och vid avslut. Man svarade också på frågor om mental hälsa före och efter testet.

I kontrollgruppen började man som brukligt är att var och presenterar sig med namn och CV och hela kitet.

I SCHIBBOLET, experimentgruppen var platsen Dramaten i Stockholm. Deltagarna vet inget vad som väntar, det vet inte ens i slutet på testet namnen på de andra förskspersonerna i gruppen. På scenen sitter en man och en kvinna och högläser mer eller mindre obegripliga textfragment till musik då och då, på hög volym. Föreställningen är ingen vanlig teaterföreställning utan har mer av en drömliknande form. Föreställningar tar upp frågor av djup existentiell art med stor känslobredd, te.x. ondska, folkmord, övergrepp, destruktivitet, mänskliga storheter och mod. De tolv tre timmars långa sessionerna, börjar genom att deltagaren reflekterar i sin skrivbok, efter föreställningen diskuterar man i gruppen, ledd av en återhållsam moderator och därefter avslutar man med att skriva sina reflektioner i sin bok.

Konventionella ledarskapskurser lägger vikt vid att bekräfta deltagarna och lära ut olika ledarskapsmodeller. Men med Julias konceptet finns ingen bekräftelse eller svar på hur man ska bete sig. Det är inte något fokus på dig som ledare. I stället handlar det om att lära sig ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap.

Julias forskning visar även efter ett och två års tid att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes modell genomgår stora förändringar, vilket även leder till att deras medarbetare mår bättre och gett högre produktivitet på arbetet.

”Om man utsätts för så starka upplevelser skakar det om och leder till eftertanke. Någonting händer och det växer fram en starkare känsla av ansvarstagande.”

Den teoretiska modellen som Schibbolet bygger på kallas estemetik, vilket står för samspelet mellan estetik, emotion och etik.

”Upplägget är inte begripligt utan skapar snarast en desorientering hos publiken. Det går inte att slå ifrån sig eftersom det inte är logiskt. Här fungerar inte den in­­vanda frågan om vad som är nyttan med detta”

De faktorer som Julia Romanowska ­tittade på under uppföljningen var psyko­logiska, sociala och biologiska aspekter hos cheferna och deras medarbetare:

  • psykologiska aspekterna handlade om mental ohälsa, sömn, utmattnings­syndrom och depression.
  • psykosociala faktorerna handlade om hur man hanterade konflikter, kränkningar och liknande, och i vilken utsträckning personerna använde sig av så kallad dold coping, det vill säga undvikande strategier. Även självkänsla var ett av måtten.
  • biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-s som är centralt för biologisk motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress.

Samtliga dessa faktorer förbättrades hos både chefer och medarbetare i SCHIBBOLET-gruppen. I den andra gruppen däremot försämrades de. Cheferna och deras med­­arbetare mådde med andra ord sämre mentalt och var mer stressade.

Som en del av uppföljningen fick medarbetarna även bedöma sina chefers beteende i fråga om stresshantering och låt gå-attityd både före testperioden och i avslutningen. Schibbolet-gruppen beskrev då att de tyckte att deras chefer hade börjat ta ett större ansvar och inte var lika undvikande medan chefen själv tycker sig vara mer osäker. Chefen hade en ökad motivation till ansvarstagande, minskad låt-gå-attityd och större stresshanteringsförmåga. En förklaring är att de rannsakade sitt beteende och blev ödmjukare. De hade fått ett annat sätt att se sig själv och kommit till djupare insikt att alla människor har en historia. Det skedde en förskjutning från att utöva makt till att ta ansvar i Schibbolet-gruppen.

Kontrollgruppens chef tyckte sig själv ha blivit en bättre chef men medarbetarna uppvisade sämre resultat och tyckte sig ha fått en sämre chef.

Som jag sa inledningsvis var det en otroligt inspirerande föreläsning av Julia Romanska. Att detta arbete på symbolnivå ger så stora mätbara positiva förändringar kan man väl inte fortsätta ignorera som flum. Heja Julia, I love you!

 

 

Drömmar

Drömmar rör alla sidor av livet och genom våra drömmar kan vi lära känna mer om oss själva och vårt inre liv.

Tolkning av drömmar är kungsvägen till kunskap om sinnets omedvetna aktiviteter. (Freud ur Drömtydning)

Drömmar kan var och en förstå utan någon tolkning men i exempelvis drömgrupp enligt Ullman som vi använder oss av i Symbolterapi är rena hälsoarbetet! Genom drömmen får vi viktiga signaler om känslor, tillgång till undermedvetna önskningar, utmaningar och den längtan vi bär. Vi utmanas hela tiden av att hålla balansen i livet mellan blickar inåt genom exempelvis intressera för sina drömmar och motbalanserar mot det yttre, utåtriktade livet med krav och ansvars tagande. Drömmen kan vara bron för att skapa denna balans.

Drömmar är av olika art, mardrömmar, sanndrömmar eller den telepatiska drömmen. Den lucida drömmen är när man drömmer och inser att man drömmer. De flesta drömmer i färg  och alla människor drömmer varje natt faktiskt. Men nu är det säkert så att du också upplevt att nattens drömmar försvunnit i glömsketräsket. Närmare uppvaknandet har vi större chans att komma ihåg drömmen. Man drömmer i REM-fasen och nu har forskningen kommit på att man drömmer även i non-REM fasen som är viktigt och där är tydligen drömmarna mer positiva . Om sömnen är på alfa-nivån (8-12Hz) då kommer vi ihåg drömmen eller på theta-nivån (4-7Hz) och då kommer vi inte ihåg drömmen.

Drömmar

  • återskapar i bildform den yttre och inre världen i försök att få ordning och förståelse
  • lockar fram minnen och förträngda upplevelser
  • kan ha en läkande och helande verkan
  • kan bidra till att lösa problem av något som engagerar
  • kan vara gränsöverskridande

Högra hjärnhalvan med bilder är den aktiva delen som kommer till liv när vi drömmer. Drömmens funktion kan vara känslomässig läkning, att reparera relationer till andra. Var dröm vi kommer ihåg kan ge en emotionell upplevelse. Drömmar kan utlösas av vad som skett dagen innan, s.k. dagsrester.

Gammalt och i olika kulturer har drömmar setts som ett övernaturligt budskap från gudarna. De tyska filosoferna Johan Fichte, Friedrich Schelling mfl. utvecklade senare insikten om det medvetna. Freud fortsatt med detta i sitt verk Drömtydning.

Freud menade att önskningar ofta omedvetna och av sexuell art kom till uttryck i drömmen. Freuds lärjunge Jung gick ett eget spår utifrån Freuds teori. Enligt Freud ville drömmen dölja medan Jung tolkade det som att drömmen ville avslöja.

Jung har sin egen teori om det kollektiva omedvetnas struktur. Skuggan som är sidor av personligheten som trängts bort. Hos män det feminina elementet Anima och hos kvinnor det maskulina elementet Animus.

Ullmans tre-stegs strategi för att komma ihåg drömmar
I själva insomningsögonblicket säga till sig själv att minnas drömmen.
1. Vänd dig inåt när du vaknar, ligg stilla och återskapa drömmen.
2. Skriv ner drömmen
3. Rädda drömmen eller delar av den.

Det inte är farligt att arbeta med drömmar men däremot farligt att inte göra det.

drömtillvaro

Drömmen ger oss en fördjupad förståelse för mening och innehåll i livet.

 

Länktips:
Ullman, Montigue: Använd dina drömmar

Mellan dröm och verklighet

Nocturne
Jag kör genom en by om natten, husen stiger fram
i strålkastarskenet – de är vakna, de vill dricka.
Hus, lador, skyltar, herrelösa fordon – det är nu
de ikläder sig livet. Människorna sover:

en del kan sova fridfullt, andra har spända anletsdrag
som om de låg i hård träning för evigheten.
De vågar inte släppa allt fast deras sömn är tung.
De vilar som fällda bommar när mysteriet drar förbi.

Utanför går vägen länge mellan skogens träd.
Och träden tigande i endräkt med varann.
De har en teatralisk färg som finns i eldsken.
Vad deras löv är tydliga! De följer mig ända hem.

Jag ligger och ska somna, jag ser okända bilder
och tecken klottrade sig själva bakom ögonlocken
på mörkrets vägg. I springan mellan vakenhet och dröm
försöker ett stort brev tränga sig in förgäves.

Tomas Tranströmer -Den halvfärdiga himlen (1962).

Precis som i Tranströmer dikt kan man känna igen sig i hur det känns när man ser bilder innan man somnar. Hypnagoga bilder eller hallucinationer kommer i samband med insomnandet till skillnad från hypnopompa hallucinationer med bilder i samband med att man vaknar. Det kan också vara hallucinationer i form av ljud, dofter, känsel eller smaker och även utomkroppsliga upplevelser kan förekomma.
I symbolterapin använder man sig av dessa inre bilder bland annat i arbetet med symboldrama där klienten befinner sig i ett djupt avslappnat medvetandetillstånd och guidas genom olika tema eller fritt genom sina inre bildupplevelser. I nästa fas i processen målar man dessa inre bilder och man fortsätter bearbeta scenerna.