Tecken på att Du är olycklig

Tecken på att Du är olycklig
Hela vår kultur lider av vad shamanerna kallar “själ förlust,” eller själslig svält. Det är en förlust av mening, riktning, vitalitet, mission, syfte, identitet, och äkta anslutning; en djup nedstämdhet som de flesta av oss har kommit att betrakta som helt enkelt vanliga.
Själen är vår källa till absolut unikhet, en plats inom detta förbinder dig inte bara till ditt eget värde och väsen, men värdet och kärnan i varje annan levande varelse. et som gör själslig svält så subtil och farlig är att mycket få människor har insett att det har hänt. De flesta av oss vet inte att vi har kopplats bort från vår själ och har kommit att acceptera ett normalt tillstånd av frånvändhet och brist på mening i våra liv.
Eftersom vi alla tillhör denna kultur, lider vi alla av själslig svält. Det är en epidemi som förblindar oss från att se potentialen för glädje och helhet i det vanliga livet. När du läker från själslig svält, ser du saker på nya sätt så att du kan öka din glädje i vad du redan har.

Tecken på själslig svält. Du:

  • tycker inte du är lika bra som andra människor.
  • längtar efter att stå till tjänst men har ingen aning om vad du har att bidra med och varför det är viktigt.
  • strävar förgäves efter en omöjlig önskan att uppnå tillstånd av perfektion.
  • är rädd från att leva stort.
  • är ofta orolig för att du inte är tillräckligt bra/smart/ smal/ung.
  • känner sig som ett offer för omständigheter som ligger utanför din kontroll.
  • känner det som att ditt dagliga liv är meningslöst och kravfyllt.
  • känner dig ofta hjälplös, hopplös, eller pessimistisk.
  • skyddar ditt hjärta med stålväggar.
  • känner ofta att du inte spelar någon roll och din kärlek gör inte någon skillnad.
  • försöker alltid att passa in men känner sällan att du gör det.
  • känner dig nedslagen av de utmaningar du möter i ditt liv.
  • lider av en mängd olika vaga, svårbehandlade fysiska symtom som trötthet, kronisk smärta, viktökning eller nedgång, sömnlöshet, hudsjukdomar eller gastrointestinala symtom.
  • kämpar med att kunna ta emot kärlek och vårda relationer.
  • känner dig deprimerad, orolig, eller kroniskt orolig.
  • känner att du inte ska uppskattas tillräckligt.
  • dömer ofta andra.
  • bedövar dig ofta själv med alkohol, droger, sex, TV, eller överdriven arbetssamhet.
  • känner dig besviken med livet.
  • har glömt hur man drömmer.

Behandlingen du behöver
Själen behöver utrymme för att helas och det till det kan behövas mod att göra några yttre förändringar i ditt liv. Kanske du behöver byta karriär för att ge själen mer utrymme att andas. Kanske en ohälsosam relation låser fast själen, och det är dags att börja gå i någon form av terapi, sätta gränser eller avsluta saker. Kanske du behöver för att hitta nya goda relationer eller kanske flytta till en plats som hjälper din själ att vakna till liv.
Kanske måste du ge din själ tillåtelse att delta i mer kreativa aktiviteter. Ofta är det inte nödvändigt med så gigantiska förändringar.  Genom att återskapa kontakten med din själ kan du finna frid och tillfredsställelse precis där du är på ett sätt som är mycket enklare och mer djupgående än du kanske tror. Det kan vara stort att upptäcka att du hela tiden har haft vad du behöver men du har letat på fel ställen. Kanske allt som behövs är att se livet du redan lever på ett annat sätt?

Konflikt – ett frö till utveckling, inveckling eller avveckling?

Konflikt
Med anledning av en verksamhet i min närhet som är känd för ovanligt många konflikter och arbetsmiljöproblem stångas jag nu med begreppet KONFLIKT. Ordet konflikt betyder sammanstötning. SAOL definierar ordet konflikt som: motsättning, tvist, strid. Ordet är för de flesta ett negativt laddat begrepp. Men en konflikt är i sig neutral enkelt uttryckt är det två viljor eller behov som krockar. Hur vi sedan väljer att hantera sammanstötningen är avgörande för om konflikten är lätt eller svår, om den leder till något gott eller ont.
Genom att ändra mitt mindset skulle jag kunna utnyttja konfliktens positiva kraft och se den som en möjlighet till ny kunskap i stället för något som bara läcker energi.  Konflikten kan då istället bli ett frö till utveckling för både människor och verksamhet.

Vad är en konflikt?
En konflikt är mer än bara en oenighet – det är en situation där människor upplever ett hot till deras välbefinnande t.ex. fysiskt, känslomässigt , makt, status.

Öppen konflikt
Öppen konflikt uppstår när personer har olika intressen som uppvisas genom motverkande beteenden. Denna konflikt är mycket synlig och kan gå långt bak i tiden. Både orsaker och effekter måste åtgärdas.

Latent konflikt
Latent konflikt uppstår när personer har olika intressen men de svarar inte med motverkande beteenden. Det är en konflikt under ytan och den kan behöva tas ut i det fria innan det kan behandlas effektivt.

Falsk konflikt
Falsk konflikt uppstår när personer har gemensamma intressen men uppvisar motverkande beteende. Det kan bero på missförstånd som kan åtgärdas genom förbättrad kommunikation och medveten ansträngning att få kontrahenterna att förstå varandras behov och åsikter.

Ingen konflikt
Ingen konflikt uppstår människor har gemensamma intressen och kompatibelt beteende. Alla kan stöta på konflikter ibland även om verksamheter i denna kategori är bra på att lösa konflikter innan de får utvecklas.

Verksamheter som upplever ytliga eller latenta konflikter är sådana där oenighet snabbt kan förvandlas till öppen konflikt. Öppen konflikt kan orsaka mer fysisk, social, psykologisk och andra skador än de andra typerna. Det drabbar även personer som inte är inblandade i själva konflikten.

Vilken typ av konflikt står vi nu inför? Kan vi identifiera vad den i grund och botten handlar om blir det lättare att tackla den. Vi börjar med att gruppera några vanliga konflikter:

Värderingskonflikt
När människor har olika värderingar som kan handla om moral, etik, människosyn, ideologi eller trosuppfattnig. Där kan konflikt uppstå och den är svår eftersom värdering ofta är djupt rotade inom oss. Om en av dina personliga värderingar i livet är att din familj kommer först och din chefs värdering är att arbetet kommer först så kan konflikt uppstå när du ombeds att jobba över för en deadline eller kanske tom flytta eller avstå från planerad semester med familjen.

Problem att hantera förändring
Inom dagens förämdringsbenägna arbetsmiljö kan många anställda kan ha svårt att anpassa sig till förändringar. Där uppstår t.ex. krav av att lära sig ett nytt datorsystem eller ett nytt sätt att behandla beställningar, schemläggning eller oklar rollfördelning.  Den som har svårare att anpassa sig till förändring kan bli rädda för att hamna på efterkälken och det kan få dem att se snett på mer flexibla gruppmedlemmar.  Ge medarbetarna god utbildning i nya system, information om förestående förändringsarbete.

I detta förändringsarbete kan även rollkonflikt, sakkonflikt, beteendekonflikt eller intressekonflikter segla till ytan.

Sakkonflikt
Medarbetarna har svårt att släppa sin bild av verkligheten och hamnar då lätt i en strid om vad som är rätt och fel, bra eller dåligt. Olika tolkningar av samma händelse eller samtal, snarare än relationsproblem. Olika referensramar är en bidragande orsak.

Rollkonflikt
Uppstår när det är oklart vem som gör vad, när avgränsningar och arbetsfördelningar är luddiga och det är otydligt vad som ingår i olika yrkesroller.

Beteendekonflikt
Här handlar det om att en medarbetare beter sig på ett sätt som andra upplever som störande. Ofta är beteendet inte knutet till en viss situation, utan skulle leda till konflikt även i andra situationer med andra människor. Det kan handla om negativa attityder, aggressivitet, trakasserier, besserwisserattityd eller själviskt agerande.

Intressekonflikt
Om medarbetarnas intressen eller mål är oförenliga är kollisionen snart ett faktum. Leder ofta till prestigekamp.

Brist på förtroende
Varje utveckling av en relation kräver en viss grad av förtroende och förmågan att lita på varandras ord och handlingar. Förtroende öppnar gränser, ger möjligheter i att agera och berikar helastrukturen i en organisation. Det tar tid att bygga upp förtroende men det kan förstöras på ett ögonblick. När någon har en verklig eller upplevd anledning att inte lita på en annan så stiger risken för konflikter.

Ledarstil
Chefers ledarstil kan orsaka konflikt bland de anställda. Tillrättavisa anställda framför andra är ingen bra strategi. Inte heller vana att kritisera anställda men aldrig berömma dem. Potentiell konflikt orsak är att visa favorisering för en anställd inför andra.

Hur hanterar man konflikten?
I stridens hetta blir det kaos bra är då att ha en plan. Hantera konflikten stegvis och det viktigaste är att ta första steget.

Inventera
Konflikthärden kan liknas vid en lök. För att komma åt det innersta måste man skala bort de yttre lagren. Låt parterna beskriva sin syn utan att värdera vad som kommer fram. Skilj på fakta och värderingar. Vilken är källan till fakta – egen eller ”någon sa att…”.

Beskriv
För att komma vidare måste ni komma överens om vad ni inte är överens om och varför. Vad är problemet, hur kan det definieras. Konkretisera bilden tydigt och så samstämmig som möjligt. Finns det delproblem. Har detta pågått under längre tid är konflikten mer komplex.

Analysera
Eftersom en konflikt har flera beståndsdelar är det viktigt att analysera var och en för sig för att slutligen få en helhetsbild. Analysera vad det är för slags konflikt, orsaker, effekter. vilka är inblandade, varför. Vad finns det för motiv, är de öppna eller dolda?

Bedöm
För att veta komma fram till en bra, godtagbar lösning för parterna måste man först bedöma dess art och grad, hur allvarlig är konflikten  utifrån konsekvenserna för parterna och verksamheten i stort.

Besluta
Till sist måsta beslut tas och man måste styra mot någon slags förändring. Sätt streck för det som varit, slut älta och ta sikte på en lösning. Att ägna energi åt att se framåt är mer konstruktivt, ger energi och förbättrar stämningen. Ingående parter måste vara med på de beslut som tas och vad som krävs av var och en för att förändring ska äga rum.

Agera
Timing i konflikthantering är en svår konst men det viktigaste är att skrida till verket överhuvud taget. Risken är stor för sabotage eller att inblandade parter på en arbetsplats tar till fotarbetet och lämnar stället. Som Sickan måste man ha en tidsbestämd plan för förändringen och implementera denna för att sedan följa upp under gång och det är ett ständigt pågående arbete.

När det hela utförs i samstämmig anda är det en win-win situation där alla parter vinner på samarbete. Men samarbete fungerar bara när folk litar på varandra för att komma fram till en ömsesidigt fördelaktig överenskommelse och sedan finns det ju ordspråket som säger:

det är inte hur du har det utan hur du tar det.

 

 

 

 

 

 


Bättre chef med symbolarbete

Bättre chef med symbolarbete

Jag hade förmånen att gå på en otroligt inspirerande föreläsning i Eskilstuna 13 november 2015 med musikern och forskaren Julia Romanowskas. Hennes forskning visar att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes SCHIBBOLET modell genomgår stora förändringar, vilket bland annat även får positiv följdverkan genom att deras medarbetare mår bättre.

Julia Romanowska är utbildad musiker och musikpedagog och har jobbat på institutioner, skolor och som freelance. Senare i karriären jobbade hon som managementkonsult och chef för konsulter. Där gick hon många olika typer av ledarskapsprogram, bland annat UGL i försvarets regi, något som gav henne ett otroligt tycke för metoden och för  vilken hon också senare blev certifierad UGL handledare.

Julia hade på privat basis arbetat fram ett koncept med textläsning och musik, i en slags föreställningar som hon började med i sitt hem tillsammans med vänner och bekanta. Ur detta och ledarskapsutbildningar växte tanken om att hon saknade något i UGL och traditionella ledarskapsutbildningar och hon ville testa något nytt. Hon tog då kontakt med Töres Teorell på KI, Stockholm och lade fram sin forskningsidé och hon disputerade 2014 med avhandlingen “Improving Leadership Through the Power of Words and Music”.

Hennes modell, SCHIBBOLET, är  en ledarskapsutbildning som inte handlar om ledarskap. Den bygger på en konstnärlig föreställning där olika textfragment läses ackompanjerad av musik. Och det kan få både chefer och medarbetare att må bättre, visar hennes avhandling med klar tydlighet. Jag skulle vilja kalla det för ett paradigmskifte i ledarskapsutbildning. Något som man lägger ofantliga pengar på och ändå leder till sämre resultat och ökad fysisk och mental ohälsa på arbetsplatser.

Hennes 10 månader långa försök med 47 chefer innebar en kontrollgrupp som genomgick traditionell ledarskapsutbildning (n=24) och en experimentgrupp som genomgick SCHIBBOLET (n=23). Försöket initierades och avslutades med fysiska och skriftliga tester av försökpersonerna och 4 underställda medarbetare. Man tog blodprov för att mäta ett par olika stressparametrar före provperioden och vid avslut. Man svarade också på frågor om mental hälsa före och efter testet.

I kontrollgruppen började man som brukligt är att var och presenterar sig med namn och CV och hela kitet.

I SCHIBBOLET, experimentgruppen var platsen Dramaten i Stockholm. Deltagarna vet inget vad som väntar, det vet inte ens i slutet på testet namnen på de andra förskspersonerna i gruppen. På scenen sitter en man och en kvinna och högläser mer eller mindre obegripliga textfragment till musik då och då, på hög volym. Föreställningen är ingen vanlig teaterföreställning utan har mer av en drömliknande form. Föreställningar tar upp frågor av djup existentiell art med stor känslobredd, te.x. ondska, folkmord, övergrepp, destruktivitet, mänskliga storheter och mod. De tolv tre timmars långa sessionerna, börjar genom att deltagaren reflekterar i sin skrivbok, efter föreställningen diskuterar man i gruppen, ledd av en återhållsam moderator och därefter avslutar man med att skriva sina reflektioner i sin bok.

Konventionella ledarskapskurser lägger vikt vid att bekräfta deltagarna och lära ut olika ledarskapsmodeller. Men med Julias konceptet finns ingen bekräftelse eller svar på hur man ska bete sig. Det är inte något fokus på dig som ledare. I stället handlar det om att lära sig ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap.

Julias forskning visar även efter ett och två års tid att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt hennes modell genomgår stora förändringar, vilket även leder till att deras medarbetare mår bättre och gett högre produktivitet på arbetet.

”Om man utsätts för så starka upplevelser skakar det om och leder till eftertanke. Någonting händer och det växer fram en starkare känsla av ansvarstagande.”

Den teoretiska modellen som Schibbolet bygger på kallas estemetik, vilket står för samspelet mellan estetik, emotion och etik.

”Upplägget är inte begripligt utan skapar snarast en desorientering hos publiken. Det går inte att slå ifrån sig eftersom det inte är logiskt. Här fungerar inte den in­­vanda frågan om vad som är nyttan med detta”

De faktorer som Julia Romanowska ­tittade på under uppföljningen var psyko­logiska, sociala och biologiska aspekter hos cheferna och deras medarbetare:

  • psykologiska aspekterna handlade om mental ohälsa, sömn, utmattnings­syndrom och depression.
  • psykosociala faktorerna handlade om hur man hanterade konflikter, kränkningar och liknande, och i vilken utsträckning personerna använde sig av så kallad dold coping, det vill säga undvikande strategier. Även självkänsla var ett av måtten.
  • biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-s som är centralt för biologisk motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress.

Samtliga dessa faktorer förbättrades hos både chefer och medarbetare i SCHIBBOLET-gruppen. I den andra gruppen däremot försämrades de. Cheferna och deras med­­arbetare mådde med andra ord sämre mentalt och var mer stressade.

Som en del av uppföljningen fick medarbetarna även bedöma sina chefers beteende i fråga om stresshantering och låt gå-attityd både före testperioden och i avslutningen. Schibbolet-gruppen beskrev då att de tyckte att deras chefer hade börjat ta ett större ansvar och inte var lika undvikande medan chefen själv tycker sig vara mer osäker. Chefen hade en ökad motivation till ansvarstagande, minskad låt-gå-attityd och större stresshanteringsförmåga. En förklaring är att de rannsakade sitt beteende och blev ödmjukare. De hade fått ett annat sätt att se sig själv och kommit till djupare insikt att alla människor har en historia. Det skedde en förskjutning från att utöva makt till att ta ansvar i Schibbolet-gruppen.

Kontrollgruppens chef tyckte sig själv ha blivit en bättre chef men medarbetarna uppvisade sämre resultat och tyckte sig ha fått en sämre chef.

Som jag sa inledningsvis var det en otroligt inspirerande föreläsning av Julia Romanska. Att detta arbete på symbolnivå ger så stora mätbara positiva förändringar kan man väl inte fortsätta ignorera som flum. Heja Julia, I love you!

 

 

Mental subtraktion för lyckoboosting

Mental subtraktion för lyckoboosting härrör sig från forskningsrön där man studerat effekten av mental subtraktion av en positiv händelse. I en studie som mätte livstillfredsställelse visade det sig att människor som ombads tänka över vad deras liv skulle vara utan sin hälsa, sin trygga omgivning, stöd från andra eller prestation hade högre livstillfredsställelse än de som inte subtraherade händelsen. För att ytterligare visa kraften i denna subtraktion visade det sig även att dessa människor var lyckligare än andra människor som fokuserade på befintliga positiva händelser och hur dessa uppstått i deras liv.

Om du omsätter detta i ditt eget liv och tänker på de bästa sakerna i ditt liv, Hur skulle ditt liv se ut utan stödjande partner, god hälsa, din bostad eller ditt jobb?

Vi har väl ofta hört att för att skapa mer lycka i livet så ska vi lägga till mer saker på listan. Men att ta bort saker, kan det göra oss lyckligare? För egen del kan jag verkligen känna stor lycka av att rensa bort och slänga grejer på återbruket men det blir ju mer konkret men en handling som föregåtts av en tanke.

Detta tankeexperiment med mental subtraktion ökar vår tacksamhet. Människor som gör denna övning tenderar att känna en ökad känsla av uppskattning:

  • Du blir mer medveten om det goda som redan finns .
  • Sätter din uppmärksamhet på denna aspekt av ditt liv och att vara öppen och nyfiken på det .

I undersökningarna har man även tittat på effekterna av mental subtraktion i relationer. Människor som föreställde sig sina liv som om de aldrig hade träffat sin käre partner rapporterade en ökad tillfredsställelse i sina förhållanden.

För att boosta lyckan så ta fram en penna och papper eller ja, jo du kan använda datorn genom följande steg:

  •  Välj något bra i ditt liv som faller under en av följande kategorier: utbildning, hälsa , trygghet/säkerhet, ägodelar, helger/helgdagar, stöd från andra eller personlig prestation.
  • Föreställ dig ditt liv utan att en bra sak. Tänk tydligt på effekterna. Hur känns det?
  •  Skriv ner hur ditt liv skulle vara annorlunda. Beskriv dina känslor .
  •  Fokusera på nuet. Omvärdera vad som får dig att känna en bra känsla.
  •  Har du aktiverat några av din karaktärs styrkor?

Läs mer>>

Emotioner

Dr. Masuru Emoto visar att mänskliga emotioner kan påverka vatten molekyler.

Emoto har specialicerat sig på hur vattenmolekyler påverkas av den energi som ord och meningar frambringar. Människan består av ungefär 70% vatten så överfört till oss så påverkas vi antagligen också som riset i följande experiment:

I barnprogrammet Fablernas värld sjunger Ugglan djuren har väl också känslor. Dr Emotos försök med vatten och ris visar på hur ord påverkar vattnets och risets känslor. Det är många diskussioner om iskristall försöken som har varit svåra att återupprepa men ris experimentet har upprepats i oberoende försök med samma resultat var gång.

På engelska finns både orden emotions och feelings som kan skapa förvirring. Vissa översätter det rakt av med känslor. Emotion är sinnesrörelser som skapar känslorna feelings. Känslorna är återkoppling på sinnesrörelserna (emotionerna) som är svaret på en erfarenhet, tolkning  eller uppfattning av en situation. Vad är känslor? Vad är dom till för? Du har säkert en enkel och rak förklaring på vad ett strykjärn är men vad är känslor? Vi tar en bil och mätarna instrumentpanelen. Där visar t.ex oljelampan att det behöver fyllas på olja, temperaturlampan indikerar att vattennivån är oroväckande låg etc. Detsamma är det med våra känslor, de är där för att vi ska respondera på dem.

Ilska indikerar att det som hänt eller händer mig inte är rättvist. Är jag frustrerad är det indikation på att det jag gör inte fungerar. Känsla av skuld kan vara att jag är orolig för att jag gjorde något orättvist mot någon annan osv.

Vad gör man med känslorna då? Svara på dom som på bilens varningslampor. För ilskan så bli mer självsäker och påstridig. Se på situationen från ett mindre personligt perspektiv och ur en mer objektiv synvinkel. Frustrationen kräver kreativitet och försök något annat, uppenbarligen fungerade inte den gamla strategin. Skuldkänslan bearbetas genom att göra bot, förlåt dig själv och se på det som hänt som en läxa som du skulle lära något av osv.

Tanke är medlet för förändring
Fantasi är det bränsle som flyttar den
Emotioner är superladdning som kommer att driva den dit snabbare

Du kan inte starta ett nytt kapitel i ditt liv om du fortsätter att läsa om föregående kapitel…

 

Väg orden

 

 

 

 

 

 

HSP – Den mycket känsliga personen

SvD har under våren 2012 haft en artikelserie om De Högkänsliga med ett stort gensvar från många som känner igen sig själv eller någon i sin omgivning vilket kan ge svar på hur man kan förstå denna personlighet. Uppemot 20% av befolkningen är HSP enlligt Elaine N. Aron som på sin hemsida The highly Sensitive Person (HSP) förklaras av Elaine N. Aron.

HSP är ingen personlighetstörning utan ett personlighetsdrag. Dock kan det förhålla sig så att denna grupp individer i hög grad kan drabbas av t.ex. depressioner. Deras högkänslighet medför en ökad sårbarhet som med stor sannolikt har haft evolutionära fördelar. HSP personer är mer riskmedvetna och försiktiga i nya situationer. Men denna egenskap tär också på deras energiuttag. Det tar mycket energi att hela tiden sortera intryck. Men å andra sidan kan det också ge stora natur och konstupplevelser.

Många HSP personer är känslig för fysiska sinnesintryck vilket också kan ge irritation av t.ex. kläder och sängmaterial. Andra sinnesintryck kan göra det svårt att vara i mer offentliga miljöer, tunnelbana, restaurang etc. Förutom fysiska förnimmelser är det också på den psykiska nivån arbetsamt och mycket det tar mycket energi med kommentarer eller en puff i kön etc. De bearbetar information på ett djupare plan vilket kan vara en stor fördel i många situationer privat och arbetsrelaterat men den känsliga personerna kan också upplevas som lite trög i starten, vilket kan missuppfattas som blyghet. Men denne personlighet har så många intryck att bearbeta så det tar lite tid.

Maskrosbarn har vi kanske hört talas om, dvs barn som växer fint trots dåliga jordmån och näring. Nu talar man även om orkidébarn som extra känslig varelser som reagerar starkare på sin omgivning. De HSP barn som reagerar starkare än andra när de utsätts för påfrestningar och drabbas av fysiska och psykiska besvär. Som orkidén så vid bra växtförhållanden så mår de bra och utvecklas till och med bättre än många andra. Den amerikanske forskaren Bruce Eliis har med sitt team introducerat denna orkidéhypotes.

Om Den mycket känsliga personen

Intervju med Elaine Aron

 

Testa dig själv om du är en HSP person: http://www.hsperson.com/pages/test.htm

Här följer några exempel på frågor. Svara ja eller nej utifrån hur väl du tycker att påståendet stämmer på dig.
1.
Jag blir nervös när jag ska göra många saker på kort tid.
2.
Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.
3.
Jag blir lätt överväldigad av skarpt ljus, starka dofter, grova textilier och sirener i närheten.
4.
Oljud får mig att må dåligt.
5.
Jag reagerar starkt på hungerkänslor – de påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga.
6.
Jag är särskilt känslig för effekterna av koffein.
7.
Jag blir irriterad när man vill få mig att göra flera saker samtidigt.
8.
Jag förnimmer och uppskattar fina och subtila dofter, smaker, ljud och konstverk.
9.
När jag måste tävla mot någon eller utföra något under iakttagande blir jag nervös eller osäker och presterar sämre än jag annars skulle ha gjort.

Lästips:
HSP av Elaine N Aron.
Svensk blog
Forskning med Västerås anknytning – Cecilia Åslund

 

HSP

HSP – Det känsliga barnet

Låt hjärnan va´ med

Snart är det midsommar afton och drömmar om den tillkommande prinsen-på-den-vita-springaren spirar men kärlek sitter inte i hjärtat utan i hjärnan, menar Åke Pålshammar. Hur kan man då hålla kvar relationer över tid? Först måste man ha lite idéer om vad som händer i hjärnan. Inte bara när man blir passionerat kär och det sprutar dopamin. Men det vara inte så länge. Biokemiskt så liknar förälskelse en beroendesjukdom. Och som alla beroenden så är det inte bra i längden utan vi vill detta tillstånd ska övergå i den lugna och fina kärleken. Här är det ett annat ämne som ökar, oxytocin eller lugn-och-ro hormon. Detta toppas då och då av dopamin genom att t.ex. en liten kram i vardagen. Då går både dopamin och oxytocin produktionen igång.

Den första kärleken är relationen mellan en vuxen och det lilla barnet. Vi strävar efter en trygg anknytning. Om barnet har en dålig uppväxtmiljö med en otrygghet, där någon som ska ta hand om barnet skrämmer det då blir det en konflikt. Det kallas för desorienterad anknytning och det sprutar stresshormoner, kortisol. Kroppen hamnar i ett beredskapstillstånd, ett slags uppjagat tillstånd. Detta tär så småningom på hjärnan, har det visat sig i vuxenstudier. En del förändringar äger rum, bl.a. i hippocampus, lilla sjöhästen, i tinningloberna. De används för att lära oss och för att minnas. Risken för att inte utvecklas på ett normalt sätt är stor för barn med desorienterad anknytning. Hippocampus strukturerna skadas, frontalloberna skadas, corpus callosum alltså hjärnbalken skadas när vi har en stressande och påfrestande omgivning som barn.

I tonåren även med en optimal start händer det saker. Den inre delen av hjärnan, känslohjärnan, hippocampus och amygdala, den laddas upp med hormonerna. De barn med otrygg anknytning har ännu svårare att komma i ordning i tonåren. Deras hjärnor är redan tilltufsade och kan inte dra nytta av minnen utan drivs mer av känslor. Det är normalt att tonåringen tar risker men här blir det ännu värre med en otrygg anknytning. Många störningar debuterar i tonåren, sårbarheten ökar för de med sämre förutsättningar. Vid stress kan vi känna av att hjärnan inte är i toppskick. Det blir större risk att lättare gå in i väggen.

Neuroner kan nybildas vet vi idag. När stressnivån blir hög upphör denna nybildning. Varför blir det störningar? Ex social fobi – undviker föredrag i skolan, hos dess personer är det amygdala som aktiveras i alltför hög grad när dessa personer blir rädda. För att få ner denna aktivitetsnivå är SSRI preparat vanliga eller KBT. PET-studier har visat att amygdala uppvisar lägre aktivitet efter behandling. I kognitiv behandling är det dessutom stadigvarande.

Neuroplacticitet, hjärnan kan genomgå stora förändringar. Use it or lose it. Tränar vi en sak blir den bättre. Enkelt! Det lönar sig att träna frontalloberna från tidig ålder. Vi måste ha med det limbiska systemet som har med kärlek och känslor att göra för att åstadkomma förändring på djupet.

Se föreläsningen 
med Åke Pålshammar och moderator Annika Dopping i: Hjärnan och känslorna

Dalai Lama: Vattna empatin!