About admin

CreateLife bloggar om grodor och andra funderingar i livet då, nu och sedan och det medvetna och omedvetna i en salig blandning.

Jobb, jobb, jobb

Jobb, jobb, jobb är dagens mantra. Skapa nya jobb, dela på befintliga arbeten. Reinfelts scenario är nu ett faktum. Det om att öppna inte bara våra hjärtan utan även våra gränser och lära oss bortskämda medborgare att vi har det för bra. Nu är det hög samtalston om att genomföra låglönesatsning för att få in nyanlända i integrationsprocessen. Men vi står inför en global omvälvning av vilka jobb som kommer att finnas i framtiden. Den höga takten av smarta robotar har snart kommit till att en av våra största arbetsgeneratorer, transport, snart ersatts av robotar. i dags dato är autostyrda bilar mm något bättre än människan och det kan vara gott nog.

Det som redan är här:

  • Stigande geopolitisk flyktighet
  • Mobilt internet och molnteknik
  • Framsteg inom datorkraft och Stordata
  • Crowdsourcing, att dela ekonomi och peer-to-peer-plattformar
  • Ökande medelklass i tillväxtmarknader
  • Unga demografi i tillväxtmarknader
  • Snabb urbaniseringen
  • Ändra arbetsmiljöer och flexibla arbetsformer
  • Klimatförändringar, naturresurser  begränsningar och övergången till en grönare ekonomi

2015–2017

  • Ny energiförsörjning och teknik
  • Artefakternas Internet
  • Avancerad tillverkning och 3D-utskrifter
  • Livslängd och åldrande befolkning
  • Nya konsument oro
  • etiska och integritetsfrågor
  • Kvinnors ökade ambitioner och ekonomisk makt

2018–2020

  • Avancerad robotteknik och autonoma transport
  • Artificiell intelligens och maskininlärning
  • Avancerade material, bioteknik och genomik

Inför det 4:e paradigmskiftet kan du läsa mer om framtidesn jobb här:

http://www3.weforum.org/docs/Media/WEF_Future_of_Jobs_embargoed.pdf

Novembermörkret gör oss deppade

Novembermörkret gör oss deppade . Här uppe i Norden är det många som känner sig påverkade på något sätt av bristen på dagsljus så här års. Vissa påverkas så mycket att de drabbas av en depression som kan vara minst lika allvarlig som icke årstidsbunden depression.
Tillståndet SAD, Seasonal Affective Disorder eller årstidsbunden depression visar sig som en ständig trötthet trots mycket sömn, total brist på koncentrationsförmåga, en orkeslöshet som gör att det är totalt ointressant att umgås och vara social.
Den enda sug man känner är efter godis och andra kolhydrater.  Det är en rubbning av den biologiska klockan som går fel och inte reglerar till exempel sömnhormonet melatonin som den ska.
Utan solljus som behövs under vintern ökar melatoninet och vi blir tröttare. Botemedlet är förstås ljus. Ut i dagsljuset! Minst 20 minuter om dagen behövs för att sola tallkottkörteln, som utsöndrar melatoninet, är experternas ordination. Människan har sedan urminnes tider vetat om att årstiderna påverkar hälsan och humöret. Men det är bara sedan mitten av förra seklet som man vetenskapligt studerar hur funktionerna påverkas.
Melatoninutsöndringen sker när det är mörkt och kan avbrytas av starkt ljus via ögats näthinna. Därför har man i några årtionden använt ljusterapi som behandlingsmetod. Men metoden har varit väldigt omstridd och den till och med är utdömd av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Men det skadar inte att prova vad som funkar för sig själv. Prio ett är att gå ut och gå i dagsljuset. Snart vänder det!

KBT är en bluff och slöseri med pengar

KBT är en bluff och slöseri med pengar

Populär samtalsterapi är inte en långsiktig lösning, menar ledande psykolog

  • KBT, Kognitiv beteendeterapi (CBT) är den mest populära samtalsterapi metoden
  • Oliver James hävdar att forskning visar att KBT inte har några bestående egenskaper
  • Efter 5 till 20 sessioner förefaller de med ångest eller depression att återhämtas
  • 2 år senare skiljer de sig inte från dem som inte hade någon behandling, menar James
  • Mr James anser att förespråkarna har sålt in KBT till politiska beslutsfattare i stora mått
  • Oliver James uppmanar regeringen att finansiera på andra typer av behandling
  • Psykodynamisk terapi fokuserar på grundorsaken till problem. (=symbolterapi, musikterapi)

Personer med psykiska hälsoproblem är offer för en bluff terapi som är slöseri med stora summor pengar

varnar ledande psykologen Oliver James som menar att de vilseleds på grund av kortsiktiga fix som erbjuds av kognitiv beteendeterapi (KBT) som inte visat sig ha någon bestående nytta.

Den mest populära samtalsterapi metoden KBT syftar till att hjälpa människor att hantera sina problem genom att ändra sitt sätt att tänka och bete sig för att bli mer positiv.
KBT rekommenderas för personer med problem som sträcker sig från ångest och depression och ätstörningar. 40 procent av dem som slutför en kurs i KBT, typiskt 5-20 sessioner på upp till en timme sägs på kort sikt ha återhämtat sig. Men omfattande resultat visar att två år senare hade deprimerade eller oroliga människor som fått KBT sannolikt inte att ha återhämtat sig mer de som inte hade någon behandling alls, sade James.

Som KBT behandling har mängder av studier visat att det är ineffektivt med att leverera långsiktiga terapeutiska fördelar för patienter med ångest och depression.
“Även om studier visar att på kort sikt – sex till 12 månader – patienter som fått KBT är mer benägna att anmäla sig som” återställda “jämfört med dem som inte har fått någon behandling, är dessa resultat inte upprätthållas på lång sikt.

KBT är i stort sett ineffektiva för majoriteten av patienterna. Det är i huvudsak en form av mental hygien.
Tyvärr tenderar dessa polerade tjänster inte att hålla. KBT tar inte itu med roten till många människors problem vilka ofta härrör från traumatiska upplevelser under sin barndom.

Den brittiska regeringen har lovat upp till £ 400 miljoner till behandlingsprogram som oftast använder KBT och det rekommenderas som frontlinjen NHS behandling för många psykiska problem.

James, en auktoriserad psykolog, författare och programledare, levererade sina argument till KBT industrin i Limbus Critical Psykoterapi konferens i Devon. (2014)

Han och andra psykoterapeuter vill uppmärksamma regeringen och politiker att inrikta finansiering i alternativa samtalsterapi behandlingar, såsom psykodynamisk terapi, som fokuserar på att ta itu med roten till människors kognitiva problem.

NHS har fått veta att KBT kan erbjudas patienter med en rad villkor vid Institutet för hälsa och klinisk Excellence (NICE), riktlinjen kroppen. Det är gratis på NHS efter remiss från en GP, men inte tillgängliga i alla områden och det kan vara långa väntelistor. Kostnaden för privata terapisessioner varierar, men det är oftast £ 40 – £ 100 per session.

Många psykiska grupper välkomnar förskjutning av tyngdpunkten under de senaste åren från medicinering mot personlig terapi.

Men James menar att KBT forskning visar att det inte är effektivare än placebo vid behandling av ångest eller depression

Vad är KBT?
KBT eller kognitiv beteendeterapi (CBT), är en samtalsterapi metod bland många.
Det har visat sig att behandla ett brett spektrum av känslomässiga och fysiska problem hos vuxna, ungdomar och barn.
KBT inriktas på hur en person tänker på en situation och hur detta påverkar hur de agerar 
som I sin tur åtgärder kan påverka hur en person tänker och känner.
Terapeuten och klienten arbetar tillsammans för att förändra kundens beteende, eller deras tankemönster, eller bådadera.

Källa: DailyMail Online

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mer läsning: Bra debattartikel i DN

Tillåt tillit

Tillåt tillit

Tillit är en viktig ingrediens i en välfungerande verksamhet. Vi tillbringar mycket tid av våra liv på arbetsplatsen och alla behöver nog fundera på hur man bygger tillit. Kanske helt enkelt genom att vara snäll. Kulturen på en arbetsplats formar hur vi beter oss mot varandra och tillit är en av de viktiga pusselbitarna. När medarbetare känner sig trygga i att både lyckas och misslyckas, när de får förtroende att pröva sina idéer och är generösa med sina tankar och erfarenheter, kan verksamheten börja ta de stora kliven framåt.
Tillit handlar om att vilja varandra väl, att helt enkelt vara snälla. Här är fem praktiska tips för att bygga en lönande snällhetskultur.
1. Hälsa
Hälsa på dina arbetskamrater. Tilliten, samhörigheten och kunskapen om varandras kompetens ökar om vi samtalar med varandra.
2. Engagemang
Visa ett personligt engagemang med de du samtalar med. Entusiasm smittar och ditt bidrag kan ge kollegan kraft att göra en förändring.
3. Beröm
Slösa med beröm när du ser att någon har gjort något bra. På en välfungerande arbetsplats får medarbetarna höra minst fem gånger så många positiva kommentarer som kritik.
4. Misstag
Berätta öppet för dina kollegor när du gör misstag eller misslyckas med något i jobbet. Vi kan lära av misstag och det bygger förtroende när alla vågar vara öppna.
5. Förväntning
Visa att du har högt ställda förväntningar på dina kollegor genom att ge dem stort förtroende. Människors agerande påverkas mycket av de förväntningar omvärlden har på dem.

Samarbete till utmattning

Samarbete till utmattning

I vår globala företagsvärld är samarbete och samsyn på arbetsplatsen bra men det är inte ovanligt att formerna för detta går till överdrift.

Rob Corss, Reb Rebele och Adam Grant skriver i en artikel i Harvard Business Review att det är mycket tid som människor tillbringar i möten, i telefon och svara på e-post. På många företag ligger det runt hela 80% av arbetsdagen. Vilket ger en minimal tid för de anställda att utföra det egentliga arbetet. En följd av det är att man tar hem arbetet som i sin tur genererar en hög risk att bli utbränd, något som är mycket kostsamt för företag och samhälle.

Vidare är arbetsfördelning skev inom de ca 300 företag som forskarna studerat. I de flesta fall, 20% till 35% av mervärdes samarbeten kommer från endast 3% till 5% av de anställda.

De menar att det som börjar som en positiv spiral med samarbete och samsyn snart vänder till en negativ spiral. Fler av de anställda blir institutionella flaskhalsar och ännu mer krav på de redan högpresterande.

Artikelförfattarna menar att det är viktigt att skilja mellan tre typer av samverkande resurser som enskilda anställda investerar i för att skapa värde. Informativa, sociala och personliga informationsresurser är kunskaper och färdigheter. Dessa tre resurstyper är inte lika effektiva.
Personliga resurser är ofta standard efterfrågade när människor vill samarbeta. I stället för att be om specifik informations- eller sociala resurser, eller ännu bättre, söka i befintliga databaser såsom rapporter eller kunskaps bibliotek så frågar folk om praktisk hjälp fast de kanske inte ens behöver. det  Ett informations utbyte som borde ha tagit fem minuter eller mindre förvandlas till en 30-minuters session som tagit onödigt mycket personliga resurser i anspråk.

Alla försök att öka organisationens samarbets effektivitet menar författarna bör börja med en förståelse för det existerande utbudet och efterfrågan. Elektroniksa analysverktyg kan ge värdefull för att identifiera de personer som är mest i riskzonen för samarbets överbelastning. När det är gjort, kan du fokusera på tre saker:

  • Uppmuntra beteendeförändringar.
  • Utnyttja tekniken och fysiskt utrymme för att göra informativa och sociala resurser mer tillgängliga och mer öppet.
  • Överväg strukturella förändringar.

Samverkan är verkligen svaret på många av dagens mest akuta utmaningar. Men mer är inte alltid bättre. Ledare måste lära sig att känna igen, främja och effektivt distribuera rätt typ av gemensamt arbete.  Effektivt användande av samverkan kan öka oddsen för att få mer gjort av själva arbetet och minska risken på individnivå för ökad utmattning

Källa: Collaborative Overload

 

Var här och nu

Var här och nu. Bli centrerad och grundad Vi lever i en hektisk tid och det är lätt att tappa fokus med ständiga avbrott och en superlånga att-göra-listor.

Ett par sätt att känna sig mer centrerad och jordad är meditation, men det tar tid. Ett annat sätt som funkar bra är motion men det tar tid.

Några enkla sätt för att kan snabbt känna sig mer närvarande och fokuserad är följande:

  • Ät långsamt. Tugga långsamt och noga och njut av smaken på det du äter.
  • Lägg märke till dina känslor. Stäng ögonen ett ögonblick och skanna igenom din kropp. känn efter hur det känns.  Håll fast spänning, ansträngning eller motstånd. Låt det bara vara, släpp känslan… och andas.
  • Bejaka din kontakt med jorden eller universum. När du betänker att du är en del av en större helhet verkar det du försöker göra inte fullt så stort.  Det är lättare att låta det vara enklare.
  • Bejaka ditt sinne för humor. Skrattet ökar din energi och gör dig mer närvarande.
  • Stanna upp och se dig omkring. Se och ta tag i varje detalj av platsen du befinner dig på. 

Symbolarbete:
Fråga dig själv sedan om vad jag behöver göra nu eller härnäst. Lägg märke till vad som kommer till dig. Skriv, måla, dansa eller skapa musik av det som kommer till dig.

Att-inte-göra-lista

Att-inte-göra-lista eller att-göra-lista. Brukar du skriva att-göra-listor? Jag gör det i stressiga tider för att hålla reda på ”måsten”. Men sedan går livet sin gilla gång ändå. För jag har ju lagt mycket tid och energi på allt det där jag borde göra. Energiläckor av gigantiska mått har blivit resultatet. Och inte är huset färdigbyggt än och nu har barnen flyttat ut. Hoppsan, så kan det gå.

Det pågår olika tankar om höger och vänster hjänhalva och dess förtjänster. Men listor måste vara vänster hjärnhalvas dröm. Att skippa listan och göra vad som faller en in är näring för den högra hjärnhalvan. Att gå på intuition och känna in vad som jag vill göra härnäst. Det vi behöver göra för vårat välbefinnande är ofta inte i paritet med planeringar.
Om vi går med flödet minskar stress, ökat välbefinnande och ger utrymme för att låta nya saker komma in och få plats i livet.

Med listor kan du fokusera på viktiga saker som måste göras men med fri tid, utan agenda så kan du ge plats för drömmande, skapande och bara-vara-tid. Att tillåta sig göra det utan skuldkänslor är en viktig ingrediens för välbefinnandet. Vi vet ju detta men låter oss falla in i planerandets tyranni lika illa är det väl att skriva en att-inte-göra-lista.

Symbolarbete
Balans mellan planerandet och ledig space behöver vi för att minska stress och förbli friska och sunda individer. Hitta en tyst, lugn plats och fråga dig själv vad du behöver för återställare. Vilket kreativt utrymme kan du ge dig idag/veckan/måndaden?

Bli av med skammen

Bli av med skammen
För att frigöra sig från livshämmande skam börjar det med att identifiera och erkänna sin egen skam. Det är först då det är möjligt att ta bort den tyngande skambördan och känslan av att vara otillräcklig, behövande och sårbar.

Det är viktigt att förstå och identifiera
hur man har handlat då man försökt gömma undan skammen
vilka roller och skyddsmurar man har skapat åt sig
sina egna skamknappar – vilka situationer och saker väcker starka skamkänslor.
När man identifierar det som utlöser skamkänslan kan man börja lära sig att på ett nytt sätt reagera på situationer som ger upphov till skam.

Godkänn och förlåt dig själv

Frigör dig från skammen och ta dig upp igen genom att
medge din svaghet
älskar dig själv
godkänner dig själv som du är, med alla dina egenskaper och brister.
visa ditt sanna jag – du är unik och värdefull
För sig själv och för andra är det viktigt att man lär sig att förlåta. Då kan man godkänna sig själv som en hel människa som är ofullkomlig och som ibland misslyckas, och som längtar efter kärlek, närhet och godkännande.

Från skam till självrespekt
När man vågar prata om sin skam så förlorar den sitt värde och kommer så småningom att försvinna. Det finns ett par förmågor som är bra att utveckla för att hitta självrespekt som ersättning av skammen. Det är:
Positiva självbilder
Hantera sin inre kritiker eller domare
Trösta sig själv
Sätta gränser

Symbolarbete
Att skriva och att tala är bra sätt i hanteringen av skammen. Det enklaste är att först skriva om sina känslor till exempel i en anteckningsbok. Skrivandet möjliggör att på en okomplicerat sätt att erkänna skamkänslorna först för sig själv. Därefter kan man erkänna dem för någon annan, till exempel närstående eller någon som man kan känna tillit till.

Skuld och skam

Skuld och skam
Nu inne på årets andra månad gör sig efterdyningarna till utsvävningarna under julen sig påmind hos många, i alla fall i den ekande tomma plånboken. I en del hem kanske den stora alkoholmängden under julen gjorde avtryck i form av övergrepp fysiskt och eller psykiskt. Känslor av skuld och skam visar sig i olika skepnader.

Skuld och skam är begrepp som ofta används i par men de har lite olika innebörd.
Skuld och skuldkänslor uppstår och yttrar sig när man upplever sig ha gjort något fel.
Skam har inte så mycket att gör med handlingar utan mer med bilden av sig själv. Där är åskådare inblandade, som kan vara externa eller interna.

Anledningen till att dessa känslor uppstår är egentligen av godo – i alla fall i lagom dos. Då de leder till postiva handlingar och egenskaper hos oss. Är där för mycket av skuld & skam så kan det istället leda till nedstämdhet och depression. För lite kan å andra sidan leda till att man blir en totalt asocial typ som kör över folk.

Skamkänslor kan uppstå på grund av att man tycker sig ha blivit förödmjukad på något sätt. Det kan då leda till aggresiva tankar och handlingar och kan leda till att söka hämd. För att hantera detta är att på något sätt få upprättelse.
Skuldkänslorna gör oss mer inställda på att ta ansvar för handlingar på ett fredligare sätt.

Skammen här många negativa effekter och kan påverka:

  • sexualiteten
  • ätstörningar
  • depression och ångest
  • utbrändhet
  • Skamproblematiken kan även leda till självmordstankar.

Vi hittar strategier för att gömma undan och slippa möta skammen genom:

  • självkritik
  • svartvitt tänkande
  • ständig skuldkänsla
  • olika roller (svage, hjälparen, behagaren, ledaren, clownen…)
  • skyddsmur genom strävan efter fullkomlighet, matreriella saker, prestationer.

I undangömmandet försvinner inte skammen utan den förstärks när någon tryckt på ”skamknappen” och något avslöjas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bli av med skammen ->

Snigelliv

Snigelliv
Våren står börjar knoppas, sviterna efter jul- och nyårshelgerna har övergått i lite lätt sommar och semesterstress. Ska jag ta tidig eller sen semester i år? Måste bestämma det snart? När kan man sätta blommor i krukan på balkongen? Oj, vad jag lagt ut i vinter, behöver köpa nya kläder men bilen behöver nya däck… Oj, nu blev det mycket… Allt går så fort, av bara sig själv. Jag är inte ensam, överallt är där stressade människor i energilösa kroppar och tomma själar. Är det en ström som går att ta sig emot? Ett bra tips är att ta till djurrikets förebilder – snigeln. Gör allt i ultrarapid, tja i alla fall låååångsaaamt.

Hur rör du dig när du går? Ett tips jag fick när jag bodde i centralt i Stockholm och beklagade mig över svårighetrna att manövrera mig fram på Drottninggatan var att gå riktigt snabbt, då viker folk undan och det stämde bra. Problemet är ju att alla gör det idag så den strategin funkar inte. Men att göra tvärtom gör det. Gå riktigt långsamt. Prova!

Mina söner är fenor på att smattra på datorns tangentbord och jag har börjat ta efter det. Jag till och med försöker i omgångar att ta fram skrivmaskinskunskaperna jag fick lära i högstadiet på 70-talet. Där man fick skriva med en skärm över tangenterna så man skulle tvingas hitta i blindo. Men hur bra är det att göra allt så fort som möjligt? Till vad stressar vi? Att lägga i en lägre växel gör att när jag är ute och går upptäcker nya saker hela tiden. Nya tankar får ta plats eller tid att tänka en hel tanke färdig. Att ta det lungt vid datorn eller sms:andet minskar risken för fel i tanke och skrift och även missförstånd kan undvikas.

Ett stort problem för mig är mat och speciellt att jag äter så fort. Maken brukar pika mig ibland och fråga om jag hann känna smaken. Och han har så rätt. Jag har nästan hundens beteende i det avseendet. Glurp, svälj. Men att äta så långsamt som möjligt är en utmaning som jag jobbar med. Att överhuvudtaget göra en sak i taget är svårt men i längden tidsbesparande och ger bättre resultat på flera plan. Så fram för att leva snigelliv.